kickilina

no social skills, no comprehension 
 
 
jahaja. vad har hänt sedan sist. eh. i söndags käkade jag och
natalie middag på stan, känns som att det börjar bli lite tradition.
sen gick vi en sväng till no name (var ju tvungen att visa henne
det, det är bästa chill-stället i stan!) och sen hängde vi resten av
kvällen på reggaepuben som vi hängt på varje söndag de senaste
veckorna. det var riktigt kul! mathias kom förbi också, han fransmannen
alltså. han undrade typ vad jag vill. jag sa ingenting. för jag vill ingenting
om jag ska vara ärlig. jag vill inte. inte med honom, inte med någon
annan heller. jag tar en välbehövlig paus och flirtar med främlingar
men vägrar ge dem mitt nummer. it's what I do. och jag gillar det
faktiskt. visst är det ensamt ibland men överlag är jag nöjd, jag har
ju valt det själv. 
 
igår ösregnade det hela dagen. så fort det slutade gick jag ut och
spelade fotboll på bakgården. blev blöt om fötterna men det kändes
bra att röra på sig liite iallafall. senare kom ken och hämtade upp mig,
vi drog till stan och käkade middag med natalie. vi käkade på samma
ställe som jag, emelie, karin och anna käkade på deras sista kväll,
och till min stora besvikelse spelade de BARA enrique iglesias, IGEN.
haha. någon där måste ÄLSKA honom. helt sjukt. aldrig mer dit, trots 
att maten är jättegod.
 
imorgon kommer mina föräldrar hit! fantastiskt.
nu ska jag baka vaniljdrömmar med en klängig
nyvaken bäbis hängandes i benen :) han är fin, han.

before I put on my make up
I say a little prayer for you


jag måste nog vara den enda i min ålder som inte vet hur
man gör en egen header och bakgrund till bloggen. hjälp mig?!


igår var jag bara hemma och det var skönt. skulle till parken och
spela fotboll med ken men sen blev det sent och vädret blev mulet
så jag stannade hemma och det var skönt. hade huset för mig själv
nästan hela dan, så jag spelade piano och sjöng lite. sen städade jag
mitt rum och började kolla på föreläsningarna till min kurs.

imorgon är det "e-möte" och jag vettefan om det kommer funka, jag
fattar ju noll. idag ska jag köpa en webcam. i min gamla ser man ingenting
om jag inte har TUSEN strålkastare på mig, och även då blir bilden mörk
och hackig. haha. skitgrej.

ska ta tag i mig, käka frukost och ringa anette och se när vi ska träffas
för sedan att åka till dundrum tillsammans.

suddenly remember
whoooaa ohhh
dancing in september!


mkt förvånad, och imponerad av att jag uppdaterade min blogg inatt.
kom hem vid fem nån gång. hade verkligen skitKUL igår. Kvällar utan
förväntningar blir alltid de bästa. jag och natalie hade liksom bara
bestämt att ses på stan. 10 timmar senare snubblar man hem liksom.
haha. helt fantastiskt. upptäckte ett nytt ställe som var mycket bra
också. det är nice. snart ska jag ner på stan och luncha med anja,
kvällen ska jag nog plugga faktiskt. gjorde av med lite fler slantar
än planerat igår.

haha. kollade just kontot. 195 kronor har jag fått in, markerat LÖN.
från demensboendet? måste det vara. men udda? rätt konstigt faktiskt.
haha. jajja. det är väl bara att tacka och ta emot då.. :D

om 11 dagar är jag på flyget till sverige. så himla konstigt.
mitt uppsala. mitt dublin.
konstigt. minst sagt.

I will  come to you

kvällen var fantastisk. först middag med natalie på stan, sedan arlingtons med
natalie och sara. matthias och hans franska kompisar kom förbi en stund, och sen
drog vi till pravda och så kom ken och mickey in och hängde med oss resten av kvällen
och vi drog till the globe! måste säga att jag hade otroligt roligt!! dock mkt nöjd med att
jag tackade nej till efterfest hos mickey, sova räcker gott och väl inatt. imorgon blir det
nog dundrum med ken och mickey och sen en sväng på stan med anjamaria.

fast först av allt ska jag SOVA UT riktigt ordentligt. det är alltid lite konstigt på lördagarna,
eftersom man just vant sig vid att jobba varje morgon.

jag längtar efter att få krama papppa. jag har världens bästa pappa.
och mamma. fast idag saknar jag mest pappa.
mamma och pappa kommer om 5 dagar. jag längtar så!!

dublin är ett paradis, nånting nytt händer varje dag och jag älskar det!
idag var arlingtons fullt med två stag parties, dvs svensexor. en av dem
hade temat super-heroes och folk hade helt fantastiska och jättesatsiga utstyrslar.
det var alldeles underbartnär de dansade runt på dansgolvet. jag älskar dublin.
får jag stanna här lite föralltid? kan jag lämna en del av mig här? kan jag  vara allt
jag är här och samtidigt allt jag är hemma? jag vet inte. 
idag shoppade jag för 800, igen. precis som förra veckan. det här går inte riktigt för sig...

I'll show you where the rain gets in and I'll
show you hurricanes
the way that summes fades
underneath
the weight of it all


modevisningen igår var jättekul. vi fick en goodiebag och
modellerna var studenter, så det var riktiga människor,
inte benrangel, något som jag tror gick hem.

idag var en riktigt dålig dag, om jag ska vara ärlig. jag kom
hem sent igår, trots att vi drog rakt hem efter visningen och
inte gick på efterfesten. var hemma kanske kvart över tolv.
när klockan ringde 7.25 imorse blev jag arg. och jag var arg hela dagen,
känslan höll liksom i sig. jag och alexander åkte till anja och kian
ute i ghetto nr 2. käkade lunch där och sen till ikea. köpte lingonsylt,
var inte sugen på annat. liksom för arg och trött för att orka vara sugen
på nåt. arg på.. ingenting egentligen. jobbig känsla. om alexander inte
hade varit så otroligt fin och snäll och söt på luasen hem som han faktiskt
var, så hade jag nog brutit ihop. Tack Gud!

hängt lite med malin och gavin nu på kvällen. pratade lite om
dagsrutiner och så. gavin lovade att komma hem i tid den närmsta
veckan och det var skönt att få ett sånt löfte, så att jag kan planera
saker efter jobbet också och så. det har varit lite jobbigt de sista
veckorna för jag har känt att jag inte vet när jag kommer sluta och
så.. men men. done and done. skönt att ha snacket överstökat också.

med risk för att låta tjatig: om en vecka är mina föräldrar här! fantastiskt!
ska bli så kul att få visa dem mitt hem, mitt nya liv. mitt ghetto, min
brotunnel och min luas och mitt dublin. mitt mitt mitt.


där anja bor kom det häromdan en pikébuss med män (gardaí) med k-pistar
som hoppade ut, drog ut fyra pers ur en annan bil, stoppade dem i sin pikébuss
och körde iväg. mitt framför anja och kian på vägen. nu står det polisbilar på
gatorna omkring som stannar förbipasserande bilar och frågar vart de ska
nånstans. ghetto.

tydligen är våra grannar knarklangare och barnmisshandlare (här är det inte
olagligt att smiska sina ungar btw) och häromdan såg jag en kille utanför sq.
som försökte sälja hash till random folk på gatan. gavin tog en omväg häromdan
för att visa mig och anette en sämre del av tallaght. det var skräp överallt, deras
gator, och varje gräsplätt på hela området, såg ut som ekonomikum dagen efter
valborg. detta var kanske 1km från vårt hus. ghetto.

idag känns det inte så bra. det känns ganska tungt faktiskt.
ibland känns det liksom som att man aldrig blir utvilad hur
mkt man än sover och det är lite jobbigt såna dagar.

igår bakade jag vaniljdrömmar och gick på magdansen ensam,
malin blir så trött av sin graviditet att hon inte orkar göra nånting.
träningsvärk idag. ikväll ska jag och sara på modevisning, det
ska bli skitkul, så jag räknar med att den här känslan försvinner
snart.

om en vecka kommer mamma och pappa och jag längtar så
jag blir skogstokig snart. bara att få krama dem känns som
världens bästa lottopris, vad jag saknar dem!!

idag åker anni hem till finland. på måndag flyttar anne till usa.
det är liksom bara jag, anja, anette och natalie som blir kvar
av oss au pairer! men men. jag har ju andra vänner som ken,
sara och helena också. så överlever gör jag ju. fatta att jag
inte kände nån alls när jag kom hit, det är ju helt galet.
har ändå hittat himla fina människor att spendera min tid med
här, det är jag glad för! imorgon ska jag och ken börja jogga.
det är minst sagt välbehövligt, jag gör inte mkt annat än att sitta
vid datorn om kvällarna, när jag inte är ute och festar.. blä.
ireland makes fat. det har vi konstaterat allihopa.

och gräv i det dunkla men sök inga svar 
för jag lovar ingenting,  det är allt jag kan hålla 
men jag känner nånting, jag är så gott som förtrollad 
av allt jag ser 
allt jag hör 
din röst din blick ditt skratt 
du har ögon som berusar en natt 
så jag väntar 
jag väntar
och jag väntar 
jag väntar 
 
om tiden vill ifatt


inget blev som planerat igår. jag orkade inte. jag orkade inte ta
mig ner till parken, jag orkade inte ta mig ner på stan, och jag
orkade verkligen inte gå ut. jag låg i sängen nästan hela dagen.
det kändes som att det behövdes, för att mota petter i dörrn (eller
vad man nu säger) känns nämligen som en stor förkylning håller
på att ta mig i sitt grepp. och det vill jag inte. kollade på desperate
housewives, grey's anatomy och one tree hill hela dagen. saknade
diako och de dagarna vi brukade hänga och kolla på one tree hill
så gott som dygnet runt.
jag saknar mina KILLkompisar! jag har ken och det är kul, men han
åker ju hem till limerick var tredje kvart hem till sin familj och så..
jag önskar jag hade fler killkompisar att hänga med, att snacka skit
med och att spela tvspel med. visst det kan jag göra med mina
tjejkompisar här, men det är inte samma sak..

jajja. idag kommer ken hem iaf, kanske kan få med honom på
reggaepuben. jag och natalie ska nog gå. om jag mår bra. det
är ett så himla mysigt ställe. natalie käkar penicillin och ska dricka
cola, och det blir kanske cola för mig med. 
 
annars är jag rätt peppad inför onsdag! då ska jag och sara på
en modevisning som anordnas av hennes universitet. ska tydligen
vara ett av årets största (återkommande) student-event här i dublin.
ska bli riktigt kul! det är designer-tävling och så är det även dansuppvisningar
av studenterna och så får man tydligen en goodie bag också WIHOOO
i very excite yes! det borde vara asbra med tanke på biljettpriset (!!) haha
 

om 17 dagar kommer jag hem till uppsala. 
vet inte alls hur det kommer bli, känns
jättekonstigt att tänka på det nu iaf.

eller vill du bli min
du sa vad svarar man på sånt
jag sa man svarar nog
ingenting


oh the days.. när man inte var bakis eller förkyld.
var tog de dagarna vägen? idag vaknade jag och
mådde som ett mord. jag var så täppt i näsan att
jag andats med munnen hela natten, dvs ONT i halsen.
jag tror att mina halsmandlar är svullna eller så. tur att
jag stannade hemma igår.

efter en lång dusch känner jag mig nu piggare, men
fattar inte hur hostan FORTFARANDE kan vara kvar?
säkert hostat i fyra veckor nu. jävla skithosta.
jajja. solen skiner och jag och anette ska till pheonix park,
och sen kanske förbi stan en sväng med natalie. niina
är här och hälsar på och hon vill att jag ska haka på ut
och jag vill ju träffa henne men vet inte om jag kan, känner
mig inge kry faktiskt :S musikern från whelans vill också
träffas.
haha. det kanske verkar som att jag har många bollar i luften
här, men egentligen har jag inga bollar i luften alls. allt är så
annorlunda här. man kan ha en 7timmars dejt och sen får man
en puss när man hoppar på bussen hem, till sitt. det är så
oskyldigt. seriöst? nä. mer som att, man väntar med att vara
för nära tills man vet att man tycker om varandra. väldigt..
katolskt? typ. jag kan tänka mig att irländare som kommer
som utbytesstudenter till sverige blir ganska förvånade..
det är minst sagt annorlunda! inga bollar i luften, jag har
ingenting i luften faktiskt. ibland längtar jag hem, till
nationslivet, och kanske till en röd skinnsoffa någonstans.

emelie, anna och karin har åkt hem. det blev en rätt hård
partyvecka med dem. i torsdags kom jag hem klockan fyra,
malin och gavin var jätteförvånade att jag var uppe halv åtta
(jobbade ju igår) och det verkade som att de förväntat sig att
jag ville sova för jag tror det var jag som väckte dem iom min
morgondusch.
idag kommer malins systerdotter hit. hon är typ 15, ska praoa
på malins jobb och bo här i tio dagar. hoppas hon är schysst.

you know that I could use somebody
someone like you
and all you know
and how you speak 
 
 
busy bee hela veckan. söndags: dejt med fransman,
måndags, dejt med irländsk HET man och drinkar med 
tjejerna. tisdags: middag och utgång med tjejerna som
kommit över till dublin. fel nitelink hem etc. eh.
onsdag: ST PADDY'S. cider hela dagen! på luasen hem
smsade jag natalie, avslutade smset med typ "hoppas no
nackers på vägen illa taxin ringtom och i fiol." bra där.
haha. läste det idag i utkorgen, garvade högt på luasen. 
 
idag har jag varit med emelie, anna och karin i stan. jag visade
dem grafton street, st stephen greens shopping centre och sen
åkte vi till dundrum shopping c. fick ju presentkort där när jag
fyllde år. köpte en kjol och en skitsnygg liten väska. nice. 
 
ikväll är det tjejernas sista kväll i dublin så vi ska käka ute
och sen kanske jag ska försöka ta dem till ett ställe utan namn,
eller no name, i folkmun. det är inte  skyltat och ser ut som en
helt vanlig lägenhetsdörr och man måste gå upp för en trappa
och in i en dörr utan nåt namn på, och där inne är världens MYSIGASTE
pub, helt fantasiskt. min irländska dejt tog mig dit i måndags och jag
blev kär genast. i stället alltså. inte i honom. haha. fast han är het.
vi ska ses i helgen igen. det känns så... oskyldigt det här med dejtandet
haha. nåväl. man slipper betala för sig som tjej och får förhoppningsvis
en trevlig kväll, så varför inte liksom :D 
 
om 20 dagar kommer jag hem över onsdag-söndag. ska bli kul,
tror jag. känns så konstigt på nåt sätt. inte varit hemma på hundra
år. mina svenska kompisar och mina dublinkompisar verkar inte gå
ihop iaf. jag undrar hur mkt jag själv förändrats sedan i julas, det
är nog ganska mycket. jag måste säga att jag tror att dublin har gjort
mig till en mer omtänksam människa. jag ställer mig upp på luasen
för andras skull, och jag är snabbare att sträcka fram en hjälpande hand
än förut. dublin-attityden smittar av sig, jag tycker att det är fantastiskt.
vad ledsen jag ska bli när jag kommer tillbaka till ett egoistiskt uppsala,
där människor inte alls är människor med varandra, utan mest tycker
att de andra är till besvär och i vägen. hmm.

jag har nästan helt bestämt mig för att stanna hösten också.

 
 
ibland känns det som att det enklaste är att vara ensam.
lagade finmiddag idag till anette, hennes kompis, anja och
emelie, anna och karin. kändes helt värdelöst om jag ska vara
ärligt. visst det var mysigt men jag hade bjudit in dem klockan
sex och de som var först kom kvart i sju. de sista kom typ kvart
över åtta. jag hade maten klar kvart i sex och stressade så att jag
skakade i varenda fiber av min kropp. jag till och med andades så
där skakigt som man bara gör om man har så bråttom att man knappt
hinner andas liksom. så jävla ovärt. jag vet inte varför jag alltid förväntar att
jag själv ska göra såna saker, som ingen annan förväntar sig av mig. varför
skulle jag lägga ut 300 spänn och laga en middag för folk som inte ens är
tacksamma för den? för att jag ville? jag vet inte. de var väl tacksamma
sen iofs, när de såg hur fint jag hade dukat och ansträngt mig, för det
hade jag verkligen.
ochjavisst. jag är kanske lite full nu och lite på allmänt dåligt humör men
jag blir så jävla trött på hur jag förväntar mig för mycket jämt. det är
som att jag har en sjukdom som gör det. malin och linda har jag inte
ens sett än och ärligt känns det skit-ledsamt att de är i min stad utan
att träffa mig, och jag hade förväntat mig att de hade velat vara mer
med mig. 
 
jag längtar så mycket efter mamma och pappa och trygghet att
jag nästan vill gråta. jag tog fel nitelink hem, busschauffören var
snäll och åkte till mitt område men jag fick gå ensam i 20 min mitt
här ute i ghettot och det kändes fan inte så kul. jag ville gråta men
det kan man ju inte när man går ensam i ghettot mitt i natten. man
måste vara stark. det var ingen ute och de enda jag såg var taxibilar,
tack och lov. men ändå. sen möttes jag av en lapp från gavin där det
stod nåt om att han hade förväntat sig att jag hade dammsugit innan
vi gick och jag känner mest att jag inte orkar och att om allt ska kännas
såhär så vill jag nog bara stanna hemma under täcket imorgon. jag var
ute igår och idag har jag inte gjort nåt annat än att stressa från morgon
till kväll. jag ska nog lägga mig och gråta en stund innan jag ska sova.
 
den här dagen var bara så jävla misslyckad. jag orkar inte med mer av den.
det har gått 10,5 veckor sedan jag sa hejdå till mina föräldrar och jag vet inte
om jag är samma människa som jag var när jag åkte tillbaka efter julen.
jag känner mig annorlunda, och jag önskar att jag hade någon att dela den
känslan med.

anna, det ska bli fint att träffa dig igen, det känns som att du är en av de få
som vet vad jag menar.

det här är det stället där människor är som mest människor med varandra,
men samtidigt där jag varit räddast för andra människor. det är en udda känsla.
människor överlag är så snälla, trevliga och hjälpsamma. men vissa är jag så
rädd för att jag får kalla kårar, för att de förföljer en eller bara är allmänt obehagliga.
det är udda hur världens trevligaste och otrevligaste människor kan bo så
nära varandra.  
 
jag sover tills jag vaknar imorgon, sen får vi se. jag orkar inte stressa en
dag till. det får vara bra nu. jag orkar inte vakna med hjärtklappning en
morgon till. jag orkar inte panika över hur jag ska räcka till. imorgon får
det bli som det blir och om det blir fel så får det vara fel.

jag tror att allt jag behöver är en kram av mamma och pappa. såhär
länge har jag aldrig varit ifrån dem. det gör ont.

I'm doing it for a thrill


dejten var trevlig och blev mycket längre än väntat.
lunch, fika och bio! den ni! såg alice i underlandet i 3d,
helt klart värt!!! inte för att jag betalade MOHAHAH men
ändå. fransmän är gentemän. han var jättetrevlig, och
han är jättestilig (haha!?) och så, men det klickade inte direkt.
men jag hade helt klart en värd dag! Han tog mig till en jättetrevlig
ganska fancy restaurang där jag käkade mushroom toast för typ
90spänn haha. sen satt vi ute i solen på ett café och drack varm
choklad, sen tog vi en pint och gick på bio. sen åkte jag hem och
när jag hoppade ur luasen blev jag förföljd av en riktig nacker
som sa 'excuse me, excuse me, excuse me' och följde efter mig,
jag kände nästan honom flåsa mig i nacken när jag HOPPADE IN
I MALINS BIL <3 dagens ros. världens bästa. vad hade jag gjort
annars!? det var tre nackers på luas-stationen och folk skingras
ju åt olika håll så.. usch. jag vill inte ens tänka tanken. 100meter
bort står taxibilarna, fast det är ju lång väg och upp för trapporna
innan man ens ser dem. blä. liten väckarklocka så. blir nog taxi
hela vägen hem lite oftare. på luasen var det ju liksom ingen
fara. men det är så idiotiskt att man måste gå hela vägen upp
för trappan (mörk trappa omgiven av buskar) för att komma upp
till parkeringen där taxibilarna står. usch. har kvar en obehaglig
känsla i magen.

är det sånt som händer när man går i tajt kjol och kort jacka?
JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ HUR MAN ÄR SÅ JÄVLA JÄVLA UTSATT
SOM TJEJ. så sjukt trött. så SJUKT jävla trött. men så kan man
välja också såklart. antingen är man ett offer eller så vägrar
man vara ett. jag väljer det senare och försöker våga ta mig
rättigheter, såsom att gå ibland för att jag borde ha samma
rättighet att göra det som männen har, de är ju aldrig rädda.
men man får ju inte vara dum samtidigt. äh. jag orkar inte
tänka på det här längre, det är nämligen ett ämne jag skulle
kunna ha monolog om i timmar: att vara tjej i det här samhället.
det är en blandning av fantastiskt och fruktansvärt, och det kan
göra mig så förbannad att männen har så många fördelar.

men som sagt. tyst på mig.
nu ska jag hoppa in i duschen. imorgon ska jag och alexander
ner på stan, träffa natalie och anette på förmiddan och sen
kommer emelie,anna,karin,malin&linda vid ett eller så, ska 
bli SÅ kul att mötas upp! att få visa dem mitt dublin. jag älskar
det. jag älskar det mer och mer för varje dag tror jag.

ibland undrar jag nästan hur jag ska 'nöja mig' med uppsala när
jag kommer tillbaka. när jag vet att det finns sån mångfald, såna
fina människor och såna underbara platser som här. jag älskar att
vart man än går ut så finns det en sån grym blandning av folk!
på varenda pub hittar man gamla och unga, som hänger tillsammans.
på varje nattklubb delar nyblivna 18åringar och nyblivna 60-åringar
på dansgolven. jag vet inte om det är unikt, jag har då aldrig upplevt
något liknande nån annanstans, och jag tycker att det är fantastiskt.
framförallt hur människor är människor med varandra. i sverige är
man så stel. här går det så gott som ALDRIG en enda resa in till stan
utan att man börjar konversera med nån, folk ger komplimanger till
varandra trots att man inte känner varandra och om man frågar om
hjälp bråkar de nästan om att få hjälpa en, haha. jag älskar det.

and they can shit on your head yeah they can almost fly into your eye
and make you feel so scared but when you look at them
and you see that they're beautiful, that's how I feel about you.



igår gick jag och anette på st.patricks-shopping. köpte
tallrikar, muggar, servetter, IRELAND-halsduk, ansiktsfärg,
barn-tatueringar och en engångskamera. NICE. allt på 2euros-
affären haha det är nice. Gav tyckte det var smart med engångs-
kamera och  uppmuntrade att lämna kameran hemma men jag
vet inte riktigt. vi får se. antar att de andra ska ha med sina digitala
iofs, så jag kanske kan lämna min hemma.

iaf. hur som haver. om en timme ska jag på dejt! lunchdejt. wihooo.
med en fransman som jobbar på en fransk restaurang i stan. han är
lång och otroligt vacker, (typ sån potential heartbreaker..) ska bli spännande.

sen ska jag iväg till dundrum med anette. fick ju ett dundrum-presentkort
av malin och gavin i födelsedagspresent.

ikväll ska jag och natalie på reggaepuben igen,
var så himla nice där förra gången.

men jag är alldeles lugn 
 
 
jag undrar varför jag alltid är sjuk helt plötsligt.
typ som jag var på gymnasiet. anna skrev nåt
om den fuktiga luften och att man blir skör här,
man har ingen motståndskraft. det är som att
irland har en helt annorlunda bakteriehärd, och
den tär på mig. den attackerar mig gång på gång
och nu är det så längesen jag var frisk att jag knappt
minns det. jag har varit täppt i näsan en vecka nu,
och idag är jag helt svag. halsontet ska vi inte ens
tala om, fy fan. 
 
 
ken är sjuk så det blir ingen fest hos honom ikväll.
kanske likabra det. blir nog hemma. natalie måste
sitta barnvakt, anette återhämtar sig fortfarande efter
veckans magsjuka och anja får sin pojkvän på besök
varje helg. vi ska som sagt få folk på besök idag, och
vi ska käka tacos allihopa. ska bli gott! tonårstjejerna
snackar svenska (mer eller mindre) för deras mamma
är svensk. kan bli kul. 
 
ska sova en stund, alexander sover så det gäller att passa på.
om fyra veckor är  jag i sverige. om tre veckor kommer mina
föräldrar hit. på måndag kommer emelie, karin, anna, malin och
linda till dublin. fint. ska bli kul. ser fram emot st patricks day trots
gavins predikningar om att folk slåss överallt och att man måste vara
försiktig. jag förväntar mig en aningen mer kaotisk och våldsam valborg,
typ. med st paddy's parad. ska bli kul att se. köpte en GUINNESS >st patricks day
2010< special edition t-shirt igår på guinness-affären. kul. den ska jag ha på mig då.

för mjukhet kan komma ur sorg 
 
 
det är 11 mars 2010 och jag har filosoferat hela dagen. jag har varit i
stan, träffat natalie och anja, shoppat kläder jag inte behövde för pengar
jag inte hade. jag kom hem till ett vackert hem, solen sken och... jag var lycklig.
jag ÄR lycklig. det går inte en dag utan att jag är raktigenom lycklig, sådär att
det nästan pirrar till i kroppen och man bara går och ler. typ som man är när
man är jättekär. fast det är jag inte. inte alls faktiskt. (det kanske är därför
jag är så lycklig?)

11 mars 2009 hade jag min första 'heldag' i rotterdam, solen sken
och liezel och jenny från sydafrika plingade på, nyfikna på vem
den nya au pairen i le noble-familjen var. det var jag. mamman
i familjen jag bodde i köpte mig hostmedicin för att jag lät som
en jordbävning. jag kände mig halv, lite rädd och spänd på samma 
gång.
 
11 mars 2008 åkte jag och kristin till egypten. jag hade dagen innan
fått en egypten-bok och tre röda rosor av fabian. det hade gått
ungefär tre veckor sedan vi hade gjort slut och jag kände mig halv. 
 
11 mars 2007 var jag nog bakis efter min 19årsfest i fabians kvarterslokal.
vi åt tacos och jag fick en enorm chokladfontän av greken, kristin och falko
som är rätt het. jag fick barnmat, fläsksvål, en barnryggsäck och en action-
man av isabell och jossan, de tvingade mig att smaka på barnmaten. jag 
var lycklig.
 
11 mars 2006 var jag bakis efter första utgången på SEVEN. haha.
då var jag och viktor tillsammans och alla gick alltid ut i jeans minns
jag. jeans och linne. jag tror att jag var ganska sjuk, när jag tänker 
tillbaka på födelsedagsfikat jag hade några dagar innan födelsedagen.
 
11 mars 2005 var jag sjuk. farmor låg på sjukhus och jag orkade
inte vara glad över nånting alls. jag var inte ens halv. jag var knappt alls.


11 mars 2004 var jag sjuk. det var dagen efter jag fick en gul blomma av
anders i födelsedagspresent och carin hade gult hår på mitt födelsedagsfika.
jag fyllde 16 år och visste nästan ingenting om nånting, fast trodde
mig veta allting om allting redan. jag var olycklig.


sen minns jag inte längre bakåt faktiskt. men där var några år iaf. 
 
 
 
det läcker vatten nånstans i malins och gavins badrum, så nu får vi inte
använda badrummen på övervåningen. dvs vi delar på ett badrum, det
där nere. imorgon kommer en mamma på besök med sina två tonårsdöttrar
och de ska stanna över natten hos oss. då blir vi alltså 7 pers som delar på
en toa. hmm..

jag känner att man blir lycklig av färgglada kläder och köper härmed
(egentligen from. förrförra veckan redan) nästan enbart färgglada kläder.
det är för dyrt att operera ut tänderna i irland, jag ska göra det i sverige
istället. lite nervös. det kommer göra ont. enligt min bror kan man bara
äta soppa i en månad. och han drog ändå bara ut en, jag måste dra ut
två. kanske blir två månader soppa för mig, haha :P nu ska jag
mannekänga för mig själv här i mitt rum, i kläderna jag köpte idag. :D
sen ska jag soooooova.

I painted this
to look like you and me forever 
as we're now
 
så var man gammal då. alltså. 22. känns jättegammalt. jag vill liksom inte
vara 22. jag vill inte vara äldre än 21. mitt utseende kommer att krackelera
från och med nu, mina celuliter kommer klona sig och hakorna likaså. min
förbränning kommer att minska så jag kommer behöva skära ner matintaget
om jag inte vill bli tjock, och min hud förlorar sakta sin elasticitet, mina leder
kommer göra ont i nerförsbacke och en enda partykväll kommer att göra så
jag behöver återhämta mig en hel vecka... LISTAN ÄR LÅNG på vad som händer.
(jag lär mig allt jag vet från www.aftonbladet.se, för er som inte visste det.. :P) 
 
klockan elva igårkväll ringde kristin. klockan var då givetvis tolv i sverige, så
hon ringde för att sjunga och gratulera. fint. sen sov jag i mitt svinkalla rum tills
mamma ringde klockan sju. hon trodde jag var uppe och jobbade, även hon hade
missat tidsskillnaden :P hon sjöng och det var fint. sen sov jag en halvtimme tills
malin kom in och sjöng, med en sömnig bäbis i famnen. alexander fick sova hos
mig nån halvtimme innan vi gick ner i köket och käkade frukost. överallt i kylskåpet
fanns mystiska lådor märkta 'do not touch!' och 'don't even think about it!!' haha.

vi gick till playgroupen och efter det åt jag soppa på mcCafé medans alexander sov.
klockan halv tre var vi bjudna till niamh för att fira min födelsedag. hon hade gjort
bread-cake till bara mig (niamh själv är glutenintolerant) som var jättegod och så
fick jag presenter också! fint! fick en vinflaska, choklad och gaeliska present-etiketter.
gavins mamma niamh är så rolig och patriotisk.

så småningom gick jag och alexander hemåt igen och mötte malin i dörren. jag gick
upp en stund och när jag kom ner hade malin dukat jättefint i köket. på min tallrik
låg ett paket, ett kort och ett guldägg. (guldägget var ett enormt malteser-choklad-ägg)
 
malin hade fixat jättefint med förrätt och så min favoritmat, LASAGNE! :D jag åt
så jag nästan sprack och drack vin så att jag nästan blev full. sen tog hon fram
en jättefin tårta som hon gjort, med happy birthday utstavat i bokstavs-ljus.
de sjöng och det tog mig tre andetag att blåsa ut ljusen. (givetvis skämtades
det om hur gammal jag blivit som inte orkade blåsa ut ljusen längre.. haha.)
nåväl. tårtan var jättegod och sen fick jag öppna mina presenter :D i paketet
var det ett par 'happy leprechaun socks!' hahaha lagom till st patricks day om
en vecka. sen fick jag ett presentkort på Dundrum! helt perfekt :D och ett
jättefint kort också. det var tända ljus på bordet och vi hade de fina vinglasen
och asjetterna som gavin inte ens vågar röra vid, från vardagsrums-skåpen.
det var mycket fint och mysigt. malin och gavin är verkligen världens bästa
värdföräldrar. jag längtar så tills mina päron kommer hit och får träffa dem,
jag tror att de kommer tycka om varandra jättemycket. 
 
jag undrar varför jag alltid har ont i halsen. jag tror jag har haft ont i halsen
i ett år nu. utan att överdriva. jag har ont i halsen varje kväll när jag ska sova
och varje morgon när jag vaknar. kanske borde kolla upp det. 

imorse längtade jag hem när mamma ringde, men det blev en jättebra
dag ändå. solen sken igen, den har nog skinit i två veckors tid nu, vilket
är hur ovanligt som helst för att vara dublin. det är fantastiskt. jag uppskattar
och sätter mig en stund i solen så fort jag hinner.
imorgon ska jag boka tid för att operera ut mina undre visdomständer.
fy fan vad läskigt.

yeah you make me merry, make me very very happy 
but you obviously, you didn't wanna stick around,
so I've learned from you 

 
imorgon fyller jag år. 22 långa år. förra veckan berättade gavin
vid matbordet att man efter 21 bara blir dummare och dummare.
det vill säga, man får svårare och svårare att lära sig nya saker,
nya språk, och minnet blir bara sämre efter 21. och jag känner
lite att: HUR FAN SKA DET HÄR GÅ? jag som knappt kommer ihåg
vad jag ätit, en halvtimme efter middan. ja, jag skulle ärligt kunna
säga att jag redan nu många gånger om dagen riktigt lider av mitt
dåliga minne. det gör mig nästan lite rädd ibland. nån gång skrev jag
blogg två gånger samma dag, om exakt samma saker, bara i olika
ord och meningar. när jag sedan gick in och såg att jag skrivit ungefär
samma sak tidigare samma dag fick jag liksom kalla kårar längst med
ryggen. usch. måste man bli äldre än såhär? 
 
 
en vecka gick fort. den flög iväg. isabell åkte alltså hem idag. tråkigt.
det här gjorde vi:
tisdags: var hemma och chillade, gick en sväng i the village, dansade magdans.
onsdag: åkte ner på stan och shoppade, gick i st stevens greens park.
torsdag: åkte darten ut till kusten med anja och kian. hade en mysig dag
i solskenet på stranden. på kvällen skulle vi till the church men icke, jag
blev akut magsjuk och kvällen och natten spenderades på värsta sättet
nånsin, nämligen med kräkhinken som enda sällskap. åh.
på fredan var jag bara hemma men isabell hittade till stan och shoppade
hela dan medans jag låg hemma och såg på vänner. på kvällen såg vi en
film och däckade vid elva. jag var inte magsjuk utan matförgiftad, så jag
smittade inte och jag mådde mkt bättre på fredagen.
på lördan vaknade vi tidigt, åkte till dundrum vid tio och spenderade dagen
där, och sen åkte vi till guinness store house. det var mysigt fast ganska
dyrt med tanke på hur tråkigt museet var. men det var fin utsikt från toppen
och man fick en pint guinness iaf. efter det gick vi ut med sara. det blev the
church, fitzsimons, hard rock café och whelans. så jag fick visa så gott som
alla ställen där vi hänger, på en och samma kväll :P hade en riktigt kul kväll.
i söndags åkte vi in till pheonix park på eftermiddan och sen gick vi ut med
natalie. vi hittade världens mysigaste lilla pub som hade reggaeklubb och
var fullt med jättetrevliga och roliga människor. jag och natalie bestämde
rätt snart att det ska bli vårat stammishak från och med nu, varje söndag.
hade verkligen jättejättekul där :)
igår åkte vi in till stan och shoppade lite och satt i st stevens green park i solen.
hela veckan har det varit jättefint väder :)
idag åkte isabell hem och jag och alexander hängde i pheonix park halva
dagen och sen köpte jag en klänning till mig själv i födelsedagspresent :) 
 
utöver allt jag just räknat upp har även detta hänt: 
jag har varit tvungen att låtsas som att jag var gift och att alexander 
var min bäbis, pga en påflugen döv man i track suite i parken.
och isabell råkade säga 'yeah maybe' till en äcklig och tjock 
libanes som sa 'maybe I get lucky tonight' och menade på henne, 
men hon hörde inte riktigt för att det var så hög musik så hon bara 
höll med och han föreslog i slutet av kvällen när jag och isabell kommit 
ifrån varandra att hon skulle hem med honom istället för med mig HAHA.