If you leave. I won't cry. I won't waste a single day
but if you leave
don't look back
I'll be running the other way.
igår var det kaos. sov helt kaos också. inatt sover jag nog som en stock. skönt.
ska duscha och fixa i ordning mackor och sånt så det är klart. känns sjukt att det är
7 dagar kvar. det har bara gått 4 dagar. jag bor på mitt jobb. typ. nu ska jag käka
nåt, välbehövligt. glömde mackorna till jobbet, det var inte helt ok.
imorgon har jag veckans enda korta pass. ska träffa emelie, och kristin om hon
inte ska jobba. kanske shoppa något och fira att tand-utdragningen blev billigare
än väntat. sen ska jag käka middag hos simon och sen ska jag sova tidigt
som fan. dubbelt pass på lördag. känns sådär. fy fan. alla säger 'oj oj hur ska
du orka?' och jag bara ler och säger jodå, jag älskar ju att vara här så det blir
nog bra. och det är ju sant, jag älskar ju mitt jobb. men igårnatt när jag vaknade
fem gånger av att en av tanternas röster ekade i mitt huvud med sitt jävla tjat om
monaco, och att den där jävla christer sjögren-musiken ringde i huvvet på mig,
då var det fan inte så kul. usch. nu ska jag göra iordning allt inför imorgon.
imorgon fyller malin 18. det är tamefan på tiden. haha. äntligen kan vi festa
tillsammans på riktigt.
don't stop me now
pärsen började med att jag upptäckte att jag glömt cykelnyckeln när jag
just klivit ut från mitt hus. åkte upp, hittade dem rätt snabbt. cyklade iväg,
fortfarande vid god vigör. när jag kommer fram kommer jag på att jag
glömt båda mina mackor (som jag gjort i sista minuten trots att jag hade
bråttom, eftersom jag inte ätit någon frukost och tänkte att jag kunde äta en
vid tidiga fikat klockan tre) då blir jag sur. riktigt sur. kommer in till jobbet,
lunchen är bortplockad så det finns inte ens lite potatismos kvar att tugga
på. till råga på allt är den där lata jäveln där (som får sparken imorgon men
som inte vet om det än) och jag blir bara förbannad när jag ser honom. sen
måste jag låna ett dammsugarmunstycke på en annan våning och den typ
suger totalt fast i golvet så det tar dubbelt så lång tid att dammsuga än vad
det skulle gjort annars.. sen äntlilgen får jag i mig lite blomkålssoppa och
blir på lite bättre humör.
efter jobbet cyklar jag hem och träffar kristin och bella en stund,
även det var ganska bra, fast jag var skakig och megatrött efter en
nästintill matlös dag. gick inne på ica helt utan inspiration och kom inte ut
med annat än en glass och ett paket solrosfrön. nästan gråtfärdig för att jag
bara inte orkar mer. sen skjutsar kristin hem mig och jag lagar äntligen mat.
potatisgratäng och halloumi. fortfarande skakig och jävlig. fy fan vad matbrist
kan förstöra ens liv. allt detta pga att jag inte hann äta frukost och få med mig
mackorna till jobbet. fy fan. sjukt oinspirerad och sur. inte minst för att jag måste
jobba kväll med idioten imorgon. hans sista pass. jag fick hans långhelg, så det
blir 11 dagars jobb som väntat.
sen åker jag till malmö, de har köpt biljetter till mig nu, det blir nice. lite nervös.
vettefan vad man ska ha på sig och hur man ska vara för att göra gott intryck..
det blir till att låna böcker om spädbarn imorgon, så jag kan råplugga innan
vi träffas. vill ju inte verka som att jag inte vet nåt om barn när de ska välja
om jag ska få ta hand om deras bäbis i 8 månader eller inte. haha. vad ger jag mig in på?
frågan återstår: vilka är ni som läser min blogg?
he was prince charming
skulle inte jobba i helgen som jag trodde. chefen bad om ursäkt för att det
hade blivit fel i schemaläggningen och sa till mig att utnyttja helgen till max
och göra nåt riktigt kul. då bestämde jag mig genast för att gå ut, och så blev det.
i fredags var det jag ellen falko och hans kompis som jag inte minns namnet på,
hade riktigt kul. diako och hans kompisar var också ute. kvällen slutade med att
jag tog en taxi hem, prisandes taxichauffören för att det skulle bli så fantastiskt att
vakna hemma. fyllekäkade ravioli, ruckolasallad, halloumi och vitlöksklyftor. lyxigare
har man väl knappast fyllekäkat. vaknade ensam i min stora säng och var minst
sagt nöjd med det. det blev exakt så fantastiskt som jag hade tänkt mig det, haha.
dock stank jag vitlök. haha. så det var väl tur att jag var ensam. nåväl..
efter ett par duschar, ett systemetbesök och ett evighetslångt val av kläder var det
dags igen. hade riktigt kul! speciellt på förfesten, och början av kvällen. vid klockan
två fick jag nog och drog. det regnade. men men. idag har jag fikat med petrus
och hämtat upp typ 10kg kläder hos ellen :P sen cyklade jag hem till mina päron
och här har jag ätit upp mig ordentligt på både grönsaker och vitaminer, något
som är en bristvara hemma hos mig.
imorgon börjar slitet igen, det blir förmodligen sju dagars jobb,
dvs all week through, för att få tillbaka de förlorade timmarna.
nästa vecka är det 4 dagar, så det blir 11 dagar i sträck om det
blir som tänkt, får reda på schemat inför helgen imorgon, men
jag hoppas på att få jobba så mkt som möjligt. ob-tilläggen stod
för nästan en tredjedel av min lön den här månaden, så helger är
välkommen arbetstid :P inte minst nu när jag fått festa av mig
ordentligt. i övermorgon ska jag till tandis, känns sådär, har en
visdomstand som förmodligen kommer få lov att bli utdragen :/ det gillas ej!
nästa vecka drar jag alltså till malmö för att träffa min dublin-familj :D
sjukt peppad. och lite nervös. tänk om de inte gillar mig. fast varför
skulle de inte göra det egentligen :D haha. man måste tänka positivt.
det vore kul att veta vilka det är som läser min blogg egentligen,
blir alltid förvånad över siffrorna i statistiken, verkligen kul att ni är här! vilka ni än är.
kommentera gärna lite då och då förresten.. om ni vill :)
det här är ju lite som att tala med en vägg. haha. ni kanske tycker att jag är en idiot eller nåt :D
ni kan ju alltid dela med er av era åsikter och sådär, vore kul med lite variation till denna publika monolog :D
He doesn't look a thing like Jesus, but he talks like a gentleman
like you imagined when
you were young.
det känns som att jag bor på mitt jobb. och det gör jag ju nästan. efter 4 veckors 91,5% jobb, väntar nu
5 veckors 100% jobb.. men det är bra. behöver pengarna.
fick mail igår av familjen jag ska bo hos i dublin, de är i skåne (mamman är
ju svensk) och de har erbjudit sig att betala en tur och returbiljett så att jag kan
åka och träffa dem i malmö över en helg. kanske blir nästa. spännande. sjukt kul.
idag efter jobbet gick jag och diako ut och spelade fotboll. det var sjukt kul,
vi kom på en massa roliga lekar, sköt på varandra i mål och hade olika straff
om man missade eller inte tog en straff osv. det ska vi göra oftare. imorgonbitti
ska vi ut och springa. det är bra. det är bra för mig att röra på mig litegrann. har
även börjat städa mitt rum lite smått. mycket bra.
det är för övrigt helt sjukt att det redan är 22a juli. i min värld har sommaren inte
börjat än. förra året hade jag redan spenderat 25 dagar i turkiet den här tiden på
sommaren. mer sommar än där nere kan det inte bli. vår första dag där hade vindarna
från afrika just börjat blåsa in över alanya, det var 42'c i skuggan. needless to say.
iallafall. för ett år sen var jag i holland. i tre veckor närmare bestämt. sen åkte jag
och tim till sverige och han stannade en vecka innan han skulle iväg på eurotrip.
20 dagar senare åkte jag till honom igen, när han just kommit hem. herregud vilket
framochtillbaka det var hela tiden. flygbiljetter hit och dit. msn och sms dygnet runt.
nu är jag. ensam. men det känns inte ensamt. det känns inte tomt och framförallt,
det känns inte hjälplöst. det känns inte längre som att jag aldrig kommer hitta någon
som han. eller som är lika bra som han alltså. och det känns inte heller längre som
att jag aldrig vill ha pojkvän igen, för att det gör så ont när det tar slut. det känns helt
enkelt.. lite.. vad ska man kalla det... likgiltigt. om jag är ensam eller inte, för jag har
ju mina vänner och.. jag har mig själv helt enkelt. för bara nåt år sen var jag en annan
människa. jag var så... beroende av att ha folk runtomkring mig. det är skönt, nej,
skönt räcker fan inte som ord att beskriva känslan. det är.. fantastiskt. ja, det är fantastiskt,
att känna sig nöjd fastän man är själv. ja. för jag är själv. inte ensam. bara själv.
det är otroligt vad långt man kan komma på ett år! jag har verkligen växt genom
den här relationen, ett långdistansförhållande var nog precis vad jag behövde,
att få den här tiden för mig själv. det finns en mening med allt!
det tror jag på. faktiskt. låter kanske töntigt. men iaf. imorgon blir
det utgång efter jobbet, ska bli kul. på torsdag är jag ledig.
idag har jag räknat ut hur mkt jag kommer få ut i lön ungefär. med obtillägg
och skatteavdrag osv. gav en bra överblick, på hur jag ska spendera mina
pengar de närmsta månaderna. ska försöka spara så mkt som möjligt till
dublin förstås.. så mkt det nu går att spara när man har en hyra som i princip
ruinerar en... men men. nu var det nog! godnatt.
Tell me you never wanted more than this, and I will stop talking now.
Take back the city for yourself tonight
and I'll take back the city for me
I love this city tonight
I love this city always.
idag var det varmt. sjukt varmt. jag var dum i huvvet och gick hela vägen till stan,
glömde helt bort att jag hade cykeln kvar på rackarberget... men men. gick hela
dan, mestadels själv, ibland med sällskap av diako, mejsam och magnus.
köpte: 2 par leggings (det var på tiden, mina börjar paja helt) 3 par trosor,
en klänning och en jättefin sjal. bra gjort. nästan ingenting onödigt.
oh and I'm, just waiting 'til the shine wears off
sen har jag bara hängt i köket med diako, lagat MEGAstorkok som kommer räcka typ en vecka eller tills jag spyr av uttråkning. pasta, tomatsås med kycklingkorv, linser, majs, lök och bönor i. nyttiga grejer. massor med proteiner. det är bra.
mår bättre nu, kanske jobbar imorgon om jag vaknar någorlunda pigg. får bero på hur jag känner mig efter morgonduschen.
nu ska kristin komma förbi på en cigg och sen ska jag sova. det fick bli en snabbuppdatering.
i fredags gick vi ut, det var förfest här och sen bj. det var kul, och otroligt skönt att slippa jobba
en helg. nu blir det två jobbhelger igen.. bestämde mig för att gå på urf, så jag snackade med
chefen igår. det var inga problem eftersom jag nu kommer jobba helgen när jag egentligen
skulle till amsterdam. den biljetten får förbli oanvänd, så är det bara.
i lördags kollade jag bara på film, i söndags åkte vi till skansen med familjen,
var sjukt kul. igår hade vi gäster från finland, några sysslingar jag aldrig träffat,
en tjej och en kille. tjejen var jättelik mig, på utseendet alltså. det var spännande,
folk brukar aldrig se ut som jag.
så var hon 14 iofs. haha. men men, hon hade lätt kunnat vara min lillasyster.
nu är kristin utanför. ciao.
and the hardest part is letting go, not taking part.
flesta hade gått och lagt sig, så dansade jag med en av de boende
inne på hennes rum, vi dansade bland annat till 'hon kommer med
solsken till mig' och jag har nog aldrig sett henne så lycklig förut.
hon var helt med, hon skrattade och log konstant, och visade mig
en gammal docka som hon haft länge länge. hon pratade i
sammanhängande meningar och jag blev helt lycklig i hjärtat.
det är inte ofta. men när det väl händer, den känslan går inte riktigt att beskriva.
det var helt fantastiskt.
sen cyklade jag hem och sedan dess har jag suttit här.
imorgon ska jag leka med isabell på stan och sen jobbar
jag igen. i helgen är jag ledig och då tänker jag bannemig
festa.
igår var jag nere på stan och handlade på rea.. ett par
mönstrade leggings, en lång tshirt med texten USE ONE,
från fashion against aids (h&m), en vit tshirt med svartvita
bilder, en svart tshirt, en beige tshirt med konstiga mönster,
samt ett par silverfärgade/gråa knästrumpor. allting helt på impuls.
så går det när folk lämnar mig själv på stan. haha. köpte inget
innan malin åkte hem för att käka middag. sen blev jag så
uttråkad att jag var tvungen att handla. usch. jag behöver
kanske hjälp? det blir typ nudlar nu fram tills lönen kommer..
jag pratade med t häromdan. har inte packat upp lådan helt än.
men jag gör det nog snart. han hade snaggat sig. det var inte så
snyggt. men han är förbannat snygg ändå. man blir förbannad.
haha. nåväl. när jag har jobbat färdigt ska jag nog åka iväg nånstans.
kanske helt i fred. ja. kanske helt ensam. det kanske skulle vara det
bästa. kanske bara till finland, kanske charter nånstans. beror på
hur mkt pengar jag har och hur mkt jag känner att jag måste spara
till dublin. peppad till max på dublin!
what if you should decide
Nothing wrong, nothing right.
What if there was no time?
And no reason or rhyme?
What if you should decide
That you don't want me there by your side.
That you don't want me there in your life.
What if I got it wrong?
And no poem or song..
Could put right what I got wrong,
Or make you feel I belong
What if you should decide
That you don't want me there by your side
That you don't want me there in your life.
Oooooh, that's right
Let's take a breath, jump over the side.
Oooooh, that's right
How can you know it if you don't even try?
Oooooh, that's right
Every step that you take
Could be your biggest mistake
It could bend or it could break
But that's the risk that you take
What if you should decide
That you don't want me there in your life.
That you don't want me there by your side.
Oooooh, that's right
Let's take a breath jump over the side.
Oooooh, that's right
How can you know it when you don't even try?
Oooooh, that's right
Oooooh, that's right
Let's take a breath jump over the side
Oooooh, that's right
You know that darkness always turns into light
Oooooh, that's right..
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
jag vet inte om det går att beskriva i ord
hur trött jag är på att gråta. hur trött jag är på att
ALLT ska påminna om honom och hur han snirklar
sig in i de mest oväntade situationer. jag bäddar en
säng på jobbet och helt plötsligt, i mina tankar, är vi
på dansgolvet och jag ler som aldrig förr. sen pang,
PANG. borta. det är lögn. det är inte så. det är inte
så längre. det kommer inte vara så igen.
jag hämtade ut grejerna igår, de sista som han sänt
mig. 20-30 kg kläder och väskor som jag lämnat hos
honom. och ett brev. det låg högst upp och jag slet upp
lådan trots att jag hade bråttom till badet, för jag visste
det nästan. att det skulle ligga ett brev där. det kändes...
ganska bra. att läsa det. closure. kanske. kanske lite.
avslut. när jag har läst det tillräckligt många gånger (har
bara läst det en gång än så länge. är lite rädd för att det
ska kännas svårare andra gången) så kanske det är
starten på nåt nytt. nåt bra. så känns det. jag ska inte säga
att det blir mitt 'första steg' för så kort har jag inte kommit.
det blir kanske mitt tionde steg. en milstolpe, ett lite större
steg. avslut. closure.
jag har varit singel i snart åtta veckor. åtta veckor. det känns
som att tiden har flugit förbi, men samtidigt har jag nog aldrig
vart med om åtta LÅNGSAMMARE helvetesveckor. konstigt.
just nu känns det som att jag ska vara singel föralltid. allt
efter det här kommer kännas så jävla.. värdelöst. nu ska
jag inte bli kär igen innan jag träffar mr right och jag ska
ALDRIG mer behöva lida de här satans jävla göra-slut-faserna
för det är ett helvete och jag orkar inte. jag vill inte. hejdå kärlek
på ett tag. jag ska fokusera på mig. det är bra. men det är svårt.
jag älskar mitt jobb. det räddar mig just nu. jag älskar
varenda en av de rynkiga små tanterna. på helgerna
är det lugnt, idag sov en av dem med huvudet på min
arm i soffan, i kanske en kvart. jag har ett bra jobb, jag
får närhet och uppskattning och jag får betyda något.
idag när jag hade en stund över satt jag med en tant inne
på sitt rum, vi tittade tillsammans på hennes fotoalbum
och jag blev lite ledsen. kvinnan på bilderna var en snygg
jävel, en riktig 90tals-brutta i 50årsåldern, snygga kläder
och otroligt stort leende, rouge på kinderna och blåa stora ögon.
och så hon.. som satt brevid mig. en avmagrad gråhårig tant, på
bara några år över 60. så nergången i sin alzheimer att hon inte
kunde hålla i fotoalbumet, inte fokusera på bilderna, jag fick hela
tiden peka och visa annars förstod hon inte ens att det jag
höll i var en fotobok. inget smink. hon skrattade ibland men
visste knappt vad hon skrattade åt och stammade fram några
halva ord som svar när man frågade henne något. så är det.
men jag visade såklart inte att jag blev lite ledsen. jag skojade
på och hon skrattade ibland. vi lyssnade på abba och hon sjöng
med litegrann, då blev jag glad på riktigt. musik kan göra underverk.
visst är det knäppt att hon som knappt känner igen sina egna barn
ändå kan sjunga med till både abba och cornelis wreeswijk, vissa
hela meningar, mest enstaka ord och nynnande dock.
jag tycker att det är intressant. så fort jag har en tid över brukar
jag sitta med henne inne på hennes rum och lyssna på musik.
ibland när hon är på bra humör kan hon prata i sammanhängande
meningar, då blir jag glad.
nu är det sovdags, imorgon är det ännu en jobbdag.
det här blev jävligt långt, antar att ingen läst igenom hela skiten.
men jag har fått ur mig lite iaf!
sommar
idag är jag ledig. ska åka och hämta sista grejerna som tim skickat och
sen ska jag och diako kanske iväg och bada. ikväll ska jag sova hos mina
föräldrar. i förrigår var jag så förbannad att jag höll på att spricka för att nån
hade efterfest till fyra. jag vågade inte gå ner som ensam tjej och säga till.
och jag skulle jobba klockan sju nästa morgon. att inte få sova är verkligen
den värsta tortyren.
enligt min bror åskar det i stockholm. här är det gassande solsken och inte ett moln
på himlen. men jag hoppas nästan att det kommer hit, så det kan bli lite lite kallare.
nu ska jag ta mig en dusch, sen ska jag bläddra igenom Ellos-katalogen i köket och
höra med min far när han kommer hit.
min bikini och minishorts är numera min standardklädsel, man kan ju inte ha på
sig mer. vår gata är iofs INVARDERAD (?) av myggor. det är helt sjukt. igår fick jag
ta på mig långbyxor och en kavaj bara för att gå och hämta tvätten. fick säkert tio
myggbett på de 30 metrarna jag småsprang till tvättstugan gången innan. helt
sjukt. de verkligen attackerar en också!
jag har nu bestämt mig för att inte använda min flygbiljett till amsterdam.
jag har begrundat det hela och kommit fram till att jag bara vill åka för
att jag 1. vill träffa tim och 2. är snål. båda de är dåliga anledningar och
det vore helt enkelt dåligt för mig att åka. skulle jag åka själv skulle jag
förmodligen sluta på mitt hotell, gråtandes efter fikan med tim som skulle
vara i kanske en timme max, min första dag där, eftersom de åker till grekland
sen. på resan som jag skulle åkt på. anledningen till att jag köpte biljetten från
början, för två månader sen. little did i know!
