kickilina

shit vilken hård helg. haha. fast det har vart kul! igår blev det
ekonomikumparken-wills place-snerkan-korridorsfest-wills place.
var jävligt kul. festen var helt sepekul. sen satt jag och lincoln uppe
och diskuterade kulturella skillnader mellan usa och sverige, till
typ klockan sex på morgonen. det var skitkul. och lite random? haha
men men. idag har jag varit rätt bakis, inte ont i huvvet eller nåt, bara 
jätteseg. känns att det tärt på kroppen att va ute tre nätter i rad! skulle
träffa anna på johannesgrillen, medans jag väntade köpte jag pizza till
frukost. värt! sen köpte vi glass också. sen firade jag lite mors dag
hos farmor och farfar. farfar hade köpt en ny mobil och jag hjälpte
honom att förstå den, han var mkt nöjd när han kunde radera väder,
horoskop etc, som finns med  när man köper ny mobil. hehe. sen
 fick jag skjuts hem av brorsan och nu är det bara väldigt skönt att
sitta och ta det lugnt. ska städa och sen ta dagens andra dusch lite
senare.

fick ett jättelångt och trevligt mail av min favoritfamilj i dublin. är typ nästan
bestämt att jag ska dra dit i slutet av oktober. ska bli så sjukt kul! men innan
det blir det förmodligen tyskland över hela sommaren! inte bestämt än dock.
men kanske. kanske inte. det blir nog lika bra vilket som.
jag älskar mitt liv här. ibland är allt rätt så fantastiskt faktiskt.
mitt liv är som en bergochdalbana, förra veckan var helvetet men denna har
vart som en lång trappa uppåt, varje dag har varit bättre och bättre och jag
vaknar inte längre och gråter, utan undrandes vad för nåt kul man kan hitta
på idag. det är bra :)

jag kanske drar till tyskland över hela sommaren!
 
har haft en rätt kul fast lite jobbig vecka. i torsdags blev det öl, tvspel och dans
hemma hos eric och sen på krogen. igår var det tvunget att ladda om, var sjukt
opeppad först men det gav sig rätt fort! det var förfest hos moa och askul att
träffa alla tjejerna igen. sen gick vi ut på bj, det var riktigt kul! dock blev jag ditchad
av alla tjejerna till slut, alla hittade varsin man. haha. själv var jag inte på jakt, men
dansade och hade kul. idag käkade jag, leah, malin och diako bakis-cupido-sallad
på bryggan vid stadsparken. det var ett par som gifte sig där, i solskenet. alltså de
stod på kung karl gustav (båten, haha) och publiken stod på gräset liksom. det
var så HIMLA fint. efter de sagt ja till varandra och pussades så spelades 'from
this moment'.. så perfekt timing. from this moment, as long as i live, i will love
you.. osv. haha. vi satt en bit ifrån men jag grät för det var så fint :D sen promenerade
jag hela vägen hem. svettigt som saatana. nu har jag legat och vilat en stund, ikväll
blir det nämligen utgång, igen :O :O ibland får man det. det är bra för mig.
 
imorgon kommer anna till stan, vi ska chilla nånstans vid lunchtid, sen ska jag
hem till angelie och sola om jag inte bränt mig alltför illa idag redan, vilket
visar sig rätt straxt tror jag. det svider redan lite om nacken.. så kan det gå.
känns som att jag har nåt annat inplanerat också.. men vet inte vad. det visar
sig!
 
en dag i taget. nåt roligt varje dag. helst mycket roligt varje dag :)

total beslutsångest. har fyra familjer som sliter och drar i mig nu.
en i münchen, två i dublin och en utanför london. 
 
har haft huset för mig själv i några dagar, rätt skönt.
snart får jag tillbaka mitt rum. om jag ens är kvar i sverige då ;)
är rätt peppad på att komma iväg. men vet också att det tar en
massa energi att komma till ett nytt ställe, inte bara ny miljö
utan också alla nya människor. de ska ju förhoppningsvis få
se en från ens bästa sida liksom. och riktigt där kanske jag
inte är just nu. inte än. 
 
idag har jag lagat två lasagner och vart på promenad med malin.
ikväll blir det fotbollskväll framför tvn. man får ju inte missa finalen
i champions league. så är det bara. sen blir det kanske utgång.
eller så blir det utgång imorgon. är rätt peppad faktiskt. det är
dags att gå utanför dörren om kvällarna, vad tjänar jag på att
sitta hemma och gneta?? han kommer ju inte ringa och säga
att han ångrar sig. han sa ju 'i wont. don't hope for it' så det
finns inget annat, än att packa ihop känslorna som ligger
överallt och försöka gå vidare.

jag är ju en rätt bra tjej i mina bästa år. jag ska nog hitta nån.
nån ska nog hitta mig så småningom. och uppskatta mig
så som jag är värd att bli uppskattad. varför ha bråttom liksom?

storm - lifehouse
 
 
jag tar tag i livet. lägret var bra för mig. igår åkte jag ner på stan och drack öl på bryggan med eric
och david. idag hängde jag i en park och spelade fotboll, och solade och så, med emelie,
david och emelies hund oscar. det var mysigt. det var nån het man som tränade löpning och sånt
i några timmar, så jag och emelie hade lite ögongodis att titta på. det var ju kul. känns som att
jag borde ta mig ut bland folk. hade gått på skiva ikväll om jag hade haft råd. men men..
det känns bra iaf, att jag duschar och klär på mig på morgonen som folk. att jag kan ta mig
utanför dörren och att jag kan äta mer eller mindre regelbundet utan att allt känns jättejobbigt.
 
och jag är peppad på dublin. eller münchen.
det känns som att det inte spelar så stor roll
vilket det blir, bara familjen är bra.
 
pappa filmade när jag sjöng på festen i helgen,
kanske kommer upp på facebook. om jag vågar
dela med mig. den andra är efter jag hade sett
smset från mr ex och man kan verkligen se att
jag vill börja gråta hela tiden. men eftersom låten
av lite sorglig gjorde det kanske inte så mkt. bara
det att det inte lät riktigt så bra som det hade kunnat
låta.
 

jag antar att ingen är bra på det här.
det känns lite som att världen går under varje morgon man vaknar.
för när man byggt upp sin värld runt nån, när man byggt upp drömmar
och en framtid med någon, som helt plötsligt inte finns där längre, då
gör det jävligt ont. då trampas ju allt sönder och det känns som att man
inte har något liv kvar att leva om det inte är tillsammans med honom,
för att det suger.
men det blir väl bättre. man måste bara stå ut.
det är ganska svårt. faktiskt. man vill bara
vända blad, men än så länge är jag kvar på
samma sida. hoppas på att vakna på nästa,
varje morgon. 
 
i måndags kom sofie och emelie över och
i tisdags sov jag hos malin. i onsdags var
det förfest och utgång och det var nog lite
för tidigt för mig att dricka. jag fattar inte hur
jag gjrode det förra vintern. jag drack bort
det liksom. förträngde och söp. jag antar
att det är lättare när man är den som gör
slut. ett dåligt samvete är enklare att dämpa
med sprit än ren sorg och besvikelse. 
 
jag dansade med nån man halva kvällen
och han fick mitt nummer och smsade
senare. ringde nästa dag. jag svarade
inte. jag vill inte ha nån. jag vill inte röra
vid nån annan. han försökte få en puss
när klubben stängde och jag kutade därifrån. 
 
i torsdags gick jag och mamma på bio och
i fredags åkte jag iväg på läger. kom hem idag.
igår fick jag åka ifrån en stund, för att gå på
60årsfest och sjunga och äta smörgåstårta.
sen hade vi disco där ute på lägergården.
barnen var 10-11 och det var riktigt kul att
få bli påmind om hur man 'festade' innan
alkoholen kom in i bilden. 
 
idag kom jag hem och sov. sen kollade
jag och mamma på henrik schyffert-showen
men jag somnade efter en timme igen.
sen dess har jag suttit här. spelat storm
på pianot. skällt ut tim på msn för att han
smsade mig igår. det var ju dumt egentligen.
men jag blev så himla... jag vet inte. typ glad,
av att se hans namn på displayen. och så var
det diverse artighetsfraser och slutade med
att han hoppas vi kan vara vänner sen när
det gått ett tag. började gråta och gråter
fortfarande varje gång jag ser det i inkorgen.
men vad gör man? det går inte att övertala
nån om att han borde älska mig. jag måste
bara gråta färdigt och gå vidare.

det finns ju andra killar här i världen. och jag är bara 21.

min moster gifte sig tillexempel när hon var 48. 
 
 
 
för övrigt drar jag nog snart till dublin eller münchen på heltid.
i'm very excite!!!

den här veckan har varit den sämsta på länge.
är det inte alltid så? att bara för att man gått runt
och varit äckligt lycklig en stund så måste nåt
skitjobbigt hända så att allt BARA suger ett tag.
så har jag haft det. igår grät jag från morgon till 
kväll. bakade tårta för att få tiden att gå. åt tårta 
för att få tiden att gå. idag är det lite bättre, gick ut
en stund med emelie och hennes hund. snart
ska jag ner på stan och ta en öl eller två med
eric och viktor. det är snällt att de vill muntra upp mig. 
 
annars vill jag mest ha JOBB. ge mig!?! 

emellanåt känner jag mig nästan oförskämd
för att jag är liksom.. euforisk över mitt liv. allt är så
fantastiskt och jag är lycklig över småsaker som
folk i allmänhet nog inte ens tänker på. går hem från
bussen och istället för att tänka 'fan vad långt det är från
bussen' tänker jag på hur vackert det är på vägen och
jag går leende och får nästan en hjärtattack när grannen
säger hej som jobbar i sin trädgård, för jag märkte inte
ens att det var nån där.

är liksom lycklig över allt. att få vara, att ha vänner,
att ha familjen, att få vara i den här vackra staden
och att få sitta här, framför min alldeles egna dator.

jag vet inte varför, men ända sen jag åkte till holland,
till och med trots att allt var svårt med familjen jag bodde
i och trots att jag vantrivdes med dem, så kunde jag samma
dag som jag svor över mitt liv fortfarande gå runt i solskenet
i rotterdam och vara lycklig över att jag får vara, att jag får gå
runt, känna solen på min hud, att jag får vara med om ett
äventyr, som bara jag vet hur det känns att uppleva.
det var kanske början på nåt nytt, och det tog inte slut med
att jag åkte tillbaka hem. för det här är hem.
 
och nu är jag lycklig över att vara tillbaka, att kunna bestämma
saker impulsivt, fika hit och fika dit och skvaller om ingenting.
och även om det regnar så spelar det ingen roll. det är tre veckor
och tre dagar tills jag åker till min älskling men det gör liksom
inte så mycket. jag har ett bra liv här, vi pratar och vi umgås,
även om det inte är på ett 'normalt sätt' så funkar det. jag är
kär och lycklig och även om det är svårt ibland att vara ensam
om nätterna och att vakna ensam så har jag nån som älskar
mig, och det är mer än vad många har. jag är lyckligt lottad
som har någon som överhuvudtaget står ut med mig ;) någon
att skratta med och någon som vill vara med bara mig. bara mig.

i sommar åker vi till grekland tillsammans, han ska få visa mig
sitt paradis, efter det åker vi raka vägen till finland och jag ska
få visa honom mitt. det blir fantastiskt. innan det kommer han
även hit så vi får uppleva lite svensk sommar tillsammans,
kanske segla igen och så :) i can't wait :)
 

 
nä, haha, jag är inte hög eller full eller nåt annat.
jag är bara
lycklig.

sverige är
underbart.
 
det kändes lite som att kliva in i en h&m-katalog idag när vi var på stan.
för i holland vet folk inte hur man klär sig. i uppsala är man typ 10ggr
snyggare en vanlig dag på stan än vad holländare är när de går ut och
festar (jeans och en långärmad svart tröja hörde inte till undantagen, för
tjejer alltså)
jag njuter. av att kunna inspireras av vad folk har på sig, istället för att
äcklas av alla fula äckliga kläder. och att inte alltid vara snyggast klädd
vart jag än går. en annan sak som är skön är att man slipper alla marockaner
som desperat försöker ta kontakt med en, och vars bästa raggningsreplik är
'hola señorita, looking good, looking sexy'
(NÄR HAR DET FUNKAT!?!? JAG BARA UNDRAR.)
 
det är skönt att vara hemma. i sverige pratar ingen med en
oprovocerat, servitörer kommer inte och torkar ens bord medans
man fortfarande äter, och ska man gå förbi nån mitt i en affär säger
man 'ursäkta' istället för att trycka sig förbi (inklusive trycka in den
man går förbi i närmsta vägg eller mathylla) och här följer inte män
efter en från stationen med cykel, stannar framför en tre gånger
och försöker desperat att få ögonkontakt med en? hahah. jävla
holland. otaliga konstiga saker har hänt mig i detta land. jag har
berättelser som jag förmodligen kommer beta av för resten av
mitt liv :D
 
det enda som är lite irriterande här är att man ALLTID träffar folk man känner.
ser man ut som ett helvete nån dag så kan man typ inte gå utanför dörren,
för det är alltid då man träffar dem man inte vill träffa. åker man bil genom stan
kan man knappt kolla ut genom rutan utan att se ett antal välbekanta ansikten,
det måste inte vara folk man känner, för SÅ många känner jag inte, men alltid
folk man vet vilka det är och som förmodligen vet vem man själv är. typ kompisars
kompisar eller kompisars syskon osv. i rotterdam träffade man liksom ALDRIG
på nån random :D kan bero på att jag kände typ fem pers av 600 000 :P
 
solen skiner, fåglarna kvittrar och jag älskar mitt liv.
valborg var det bästa och mysigaste nånsin. jag ville
aldrig att det skulle ta slut. imorse åkte tim hem och
det var lite sorgligt, nu är det fyra veckor igen.
det är bara att bita ihop! man vänjer sig.
vi blir starkare, vi blir bättre.
 
 
idag var jag och mina föräldrar och fikade hos farmor och farfar, sen
fika jag med greken, sebbe och kristin. det blev bryggan. proppfullt
var det. men mysigt. sen köpte jag en pizza, vi satt kvar i några timmar
på uteserveringen och sen promenerade jag hem till mina päron.
åt lite till. haha. sen drog jag till david där även viktor, eric, jessica, sofia
och senare även diako, var. det var mysigt. vi snackade mest skit, gick
igenom några TP-frågekort. jävla värdelöst spel. vi kunde kanske var
tionde fråga. haha. skitspel. nu är jag tillbaka hemma och ska sova.
imorgon blir det fika med petrus och sen filmkväll med greken.
och cheeseballs.
VÄRT.
 
och så har jag skaffat spotify, mkt mkt värt!!