Sand paper tears corrode the film
I need you now somehow
Jakten efter en ny värdfamilj är i full gång. Den sista juli
jobbar Malin sin sista dag, sen är hon mammaledig och de
har inte råd att ha kvar mig då, trots att de hade hoppats på
det. Och jag med såklart. Men men. Igår var jag och träffade
Jordans värdfamilj ute i Lucan. De verkar himla fina, avslappnade
och roliga, och ungarna är vackra som jag vet inte vad. De har
träffat Alexandra också, så det är lite competition typ vilket känns
lite udda men men. Jag har även varit i kontakt med en fransk
familj som jag ska träffa nästa vecka. En svensk tjej hade kontaktat
Anja idag, hon har en 5månaders bäbis och de behöver någon från
första augusti. Anja vill ju helst flytta ihop med sin karl, men hon
ska träffa dem på söndag, och om hon inte "tar dem" så ska hon
ge dem mitt nummer.
Igår var vi och simmade, och sedan i lekparken. Alexander har
helt plötsligt blivit stor pojke och kan åka rutschbana på helt
egen hand. Skönt! Jag sitter bara och tittar på. haha.
Idag var vi på playgroup och alexander orkade promenixa
nästan hela vägen till sq. Superbra. Han sov gott på eftermiddan
och det gjorde jag med! Haha. Blev lite sent igår, hade himla kul
hos Jordan. På lördag ska de ha stor fest där, 4th of July-tema.
Amerikansk ska man se ut. Ska bli kul! De sa att jag fick ta med
Derek om jag ville men jag vet inte. Känns som att saker går lite
väl fort just nu va. Vi var ju borta hela helgen tillsammans, och
helgen innan det träffade jag alla hans kompisar.
Är det fel på mig eller är det normalt att bli freaked out? Jag har
väl aldrig varit såhär förut.
Jaja. Skitsamma. Jag har min fått min yoga-dvd åter och nu ska här
yogas. Skönt.
För övrigt är det supervarmt på irland just nu, det känns verkligen
att man är utomlands. Fukten, alla dofter. Det känns som att vara i
något land kring medelhavet, ibland får jag flashbacks till cypern,
turkiet och grekland, för det luktar likadant på sina ställen. Det är
väl nån blomma. Mysigt är det iaf. Känns som att jag är på semester
fastän jag jobbar! :) Annars försöker jag mest njuta av att bo med
min värdfamilj, hänga, umgås, prata, allt jag inte kommer kunna
göra sen när jag flyttar. Det är lite sorgligt. Men eftersom jag blir
kvar i Dublin kommer jag nog hälsa på rätt mkt ändå :)
Den preliminära planen är att komma hem till sverige efter julen.
Jag hoppas typ på att tröttna i höst, haha. För just nu känns det
som att jag aldrig vill flytta härifrån...
Två tungor har mitt hjärta,
två viljor har mitt sinn
Jag älskar dig förevigt
och jag blir aldrig din
Den irländska västkusten är sagolikt vacker.
Det här var vår utsikt från tältet: 
Helt okej, I tell ya! Sen har vi även myst på småpubar
som inte går att beskriva i ord. På en av dem jobbade
denne man: 
ja alltså, ENDAST denne man. Han är 90 år, saknar ett öga och
håller sig i barkanten när han går. En pint guinness tar någonstans
mellan 5-10min att hälla upp, och allt annat man kan önska från
hans pub finns endast pissljummet, då guinness är det enda han
har på tappkran. Men det gör liksom ingenting, för alla älskar honom
och från hans pub går en dörr rakt in i hans vardagsrum. Och han
har jobbat där sedan han var 13. Charmig man på min ära!!
Det tog ungefär 45 min innan Derek ens kunde beställa, och då var
där ändå kanske max 4-5 pers före honom. Love it.
Vi satte oss även på en liten lokal pub där lokala musiker
satt och spelade. Det är tydligen mer regel än undantag,
och alla ger plats för musiker som önskar spela på puben.
De dricker även gratis och sprider en himla glädje. Vi fick
lyssna på genuin irländsk folkmusik, något jag kanske inte
alltid varit ett jätte-fan av, men UNDERBART är allt jag har
att säga. jag satt och gapade. Så fantastiskt. Tre gubbar i
ett hörn, tre instrument. Lagom högt, supermysigt. I loved it!
Kom hem igårkväll och idag har jag och anja varit på ikea
med ungarna. Det var mysigt och jag köpte knäckebröd.
Sen har jag även blivit medlem på en sån au pair-site. Även
om jag aldrig tror att jag kan hitta en ny värdfamilj som är bättre
än min nuvarande, men de har inte råd att ha kvar mig efter slutet
av juli. supertråkigt :( Hoppas på att hitta nåt iaf, jag är inte färdig
med irland än. Imorgon ska jag träffa Jordans familj, de letar ny au
pair. Hoppas att de är trevliga, Jordan har gjort supermkt reklam för
dem iaf :)
I never promised you a ray of light
Nu är jag tillbaka i Dublin igen. känns bra. Fantastiskt.
Jag var så lycklig på flyget tillbaka att jag fick liksom en
adrenalinkick typ. Fick vänta på flygbussen i 45minuter
men det gjorde inget för vädret är fantastiskt här och
jag hade sovit hela flygresan. Igårkväll hade vi "avskedskväll"
på foggy dew. Det var från början bara jag, natalie och alexandra
som skulle dit, eftersom alexandra åker hem idag (!) och natalie
på söndag. Natalie blir borta hela sommaren och Alexandra säger
att hon kommer senast 19e juli MEN har inte ens bokat nån biljett
än :( aja. iallafall så kom även anja, jordan, teresia, ken och mikey
vilket var mkt trevligt.
När jag väntade på bussen hem kom nån uteliggare och klappade
mig på kinden när han gick förbi. Jag blev livrädd. Herregud. Nåväl.
Idag har jag varit ute och joggat och duschat hos Gavins kompis,
haha. Så jävla random. Alltså såhär är det: Gavins kompisar håller
på att fixar med huset, de målar om och idag flyttar de vattentanken
på taket, därför stängde de av vattnet medans jag var och joggade.
Så när jag kom tillbaka sa en av dem att hans päron bor tvärs över
vägen bara och att jag får duscha där om jag vill. Snällt! Han gick
över, tog fram en handduk och en morgonrock och stängde in hunden
ifall att jag vore rädd för hundar. Det var liksom inget konstigt, såklart
jag kan duscha där, hans föräldrar är i turkiet. På irland är det så
underbart självklart att vara hjälpsam. I love it. De hade en mycket
bättre dusch än jag. Mitt vatten är alltid kokhett nuförtiden, vet inte
varför. but still.
Om två timmar kommer Derek och hämtar upp mig och sen drar vi
till VÄSTKUSTEN!!! Den irländska alltså. Ska bli fantastiskt. Vi ska till
lahinch, cliffs of moher och kanske aran islands. Jag är helt hög av
adrenalin redan, ska bli så himla kul. Derek är ofta på västkusten
och surfar, så han vet alla de bästa ställena. Om det inte regnar
ska vi tälta, annars ska vi sova hos en av hans kompisar som bor
där borta. Jag är så peppad!!!
På söndag kommer vi tillbaka till Dublin.
OCH jag har en ny kamera nu,
så bilder på resan utlovas!!! :D
Detta hann jag med i sverige förresten:
Söndagkväll: häng i en röd soffa på rackarberget. bra soffa det.
Måndag: fika hos lena, häng med kristin på universitetstrappen,
lunch och umgås hos farmor och farfar, promenad med greken
och esse + hunden, häng med angelie och sen hemmahäng med
päronen.
Tisdag: segla med pappa och farfar hela dagen, sen förfest hos
emelie, utgång på snerikes och pizza på rackarberget.
Onsdag: Lunch hos farmor och farfar, hämta lådor hos ellen,
rensa lådor (5 blev 4) och lämna lådor hos emelie. Hänga med
isabell och sen basta med mamma.
Torsdag: hämta min nya kamera från brorsan och sen FLYGA HEMMMM!!
Glömd är havet som ni en gång stigit upp från
tempot högt innan mörkret faller
Imorgon flyger jag till Sverige. Jättekonstigt. Jag vet inte
om jag vill riktigt. När jag flög därifrån senaste lovade jag
mig själv att jag inte skulle komma tillbaka förens i augusti.
Men nu är det som det är med mina farföräldrar och jag är hellre
den som åkte en "extra gång" än den som ångrar sig som inte
åkte när jag hade chansen. Hoppas även på att få segla med min
far, det vore fantastiskt.
Igår var vi ute. Det är tydligen ALLTID förfest i trinity college
park, något vi tyckte var mycket trevligt!! En amerikansk kompis
som heter jordan sa att hennes familj letar ny au pair från augusti
och både jag och alexandra ska träffa dem nästa vecka. det vore
ju toppen, den familjen verkar verkligen vara världens bästa. inte
för att jag tror nån kan vara bättre än min men ändå. kul om de
skulle välja mig och kul om jag skulle få bo i lucan istället för ute
i mitt ghetto här.
Vi gick senare ut på fitzsimons och perty kitchen, det var nice.
kom på att perty kitchen var det stället där erik skällde ut
bartendern i julas. haha. det var skitkul. den här gången
spelade de dock MYCKET bättre musik och på nåt sätt
smet vi tydligen förbi kassan och behövde inte betala
inträde. jag märkte ingenting jag. jajjja.
Åkte taxi hem och fick som vanligt lyssna på taxichaufförens livshistoria.
jag älskar det!! irland är fantastiskt. Han var så himla trevlig och jag
rådde honom att aldrig åka till sverige, för hans egen skull. Ofta när
jag berättar hur det går till i sverige när man åker taxi blir
taxichaufförerna här helt bestörta. att bara prata om vädret och
sen sitta tysta är något som ALDRIG skulle hända här.
Idag har jag och malin kollat på bröllopet. ÅH SÅ FINT. Och TUR
att man kunde kolla på internet. Derek kom förbi en stund men
tröttnade rätt snabbt, han förstår ju inte ens vad de säger så det
är väl välförståeligt. Dessutom har de inget kungahus här och
intresserar sig inte alls för rika människor i fina klänningar på
samma sätt som vi gör i sverige. Nu ska jag ut och jogga en
sväng och sen ska derek hämta upp mig och vi ska på barbeque-fest
där vi ska sova över. Imorgon får jag skjuts till flygplatsen. nice.
Vi ses imorgon!! kanske :)
30 Skillnader mellan Sverige och Irland
ända sedan jag kom hit. Jag kommer att uppdatera den då och då,
(förmodligen rätt ofta) men den kommer ligga kvar här, så ni får scrolla ner
eller bläddra genom inläggen för att hitta den sen.
det kommer inte vara någon 'storleks-ordning' på skillnaderna, utan jag
skriver dem bara i den ordningen jag kommer att tänka på dem.
1. Det är fattiga människor överallt som tigger, ibland grymt påträngande m en ofta är det bara knackers som bara röker, dricker och köper sprillans nya nike-skor för pengarna de tigger ihop.
* knackers är en folkgrupp som mestadels består av knarkare och alkisar, de ser oftast helt nerknarkade ut, och de stör alla andra, så gott som hela tiden. de bråkar ofta sinsemellan, och då är det bästa att bara hålla sig borta, för de slår varandra blodiga, och det kan vara mitt på ljusan dan. ibland börjar de prata med en och då är det bästa att svara trevligt och le trots att de luktar som om de inte har duschat på ett år eller två.
2. Man säger cheers eller thanks när man går av bussen. Avgång sker där fram (ofta finns det bara en dörr på bussen) och man får släppa fram folk som ska av innan man kan gå på.
3. Bussresan. Man säger själv hur mkt man betalar på bussen. Ska man åka inom en zon säger man 1.60 och släpper ner pengarna men det finns ingen som räknar pengarna man stoppar ner och det finns ingen som kollar att man går av inom den zonen.
Man betalar med MYNT och får ingen växel. Istället får man en lapp där det står ex. "Refund due 00e20c", de kan man gå in och växla in på busskontoret när som helst mot pengar. lapparna blir aldrig gamla, utan det är typ som att panta burkar.
4. Love. Alla säger love till varandra. Detta är särskilt utmärkande när man som tjej pratar med en medelålders/gammal man eller kvinna. Here you go, love. It's 3.50 love. Thanks, love. Can I help you, love? Have a good eve now, love. love love love love. Man säger dock inte love till någon som är märkbart äldre än en själv, såvida man själv inte jobbar i kassan på nån affär.
5. Alla pratar med alla. JÄMT. Man kan gå ut på puben helt ensam och få kompisar inom en halvtimme, om inte VÄNNER så iaf intressanta folk att hänga med kvällen ut. Alla är nyfiken på en, och alla bryr sig om vad man är för människa. Det här är enligt mig den fantastiskaste delen av kulturen här. Det är sällan jag åker hela vägen hemifrån till stan eller tvärtom med luasen (spårvagnen) utan att utbyta några meningar med någon eller några på luasen. Man kan prata om vädret men det är nog inte det vanligaste. Konstigt nog. Jag har hört folks livshistorier på luasen, och berättat om vad jag själv gör i dublin för främlingar, för att sedan säga cheers see ya now! och aldrig se den personen igen.
6. Människor ÄLSKAR att hjälpa andra människor. Frågar man om vägen nånstans står man inom kort mitt i en smärre folksamling av människor som alla vill hjälpa och berätta vad de tror är bästa och närmsta vägen att komma dit man ska. Ibland är det nästan komiskt hur förbipasserande människor blandar sig i och vill hjälpa ÄNNU BÄTTRE än den man redan står och pratar med kan hjälpa en.
Äldre personer, behöver inte ens vara särskilt gamla för att både en och två ska ställa sig upp genast när de går på luasen eller bussen. Det är så självklart att det finns inte. Att behöva, som 50+are BE om att få sitta nånstans är uteslutet.
7. Utgångs-klädsel. De irländska tjejerna klär sig som horor. Exakt som horor. De har "kjolar" som knappt täcker rumpan och ALDRIG strumpbyxor eller leggings. Benen är så gott som ALLTID randiga eller fläckiga av brun utan sol, och klackarna snäppet högre än vad de egentligen kan gå i. Sminket är allt annat än lagom. Det är en burk brunkräm i ansiktet och en kajalpenna per öga. Och så gärna urringat så att tuttarna nästan hoppar ur. Ibland gör de det. Obehagligt.
8. Machokulturen. Killar klär inte upp sig alls för att gå ut. Om man har riktig tur kanske de byter tshirt från den de haft och svettats i hela dagen. Hårgele är det inget snack om och raka sig gör man om man har tid. Det händer att jag ser killar ute i mjukisdress på puben. Det är inget konstigt med det, men vore det en tjej som gjorde samma sak tvivlar jag på om hon hade blivit insläppt överhuvudtaget.
9. Soldyrkan. Irländare dyrkar solen ännu mer än svenskarna. Så fort solen visar sig tar de ledigt från jobbet och springer runt i bikini, även om det bara är 17'c ute och egentligen inte alls särskilt varmt. Irländare är generellt mycket blekare än svenskarna och förblir bleka även efter en dag ute i solen, eller kanske har de fått en lätt rodnad eller riktig illröd solbränna.
10. Dejtandet. Här dejtar man. Dvs. går på (enligt mig) töntiga dejter och bestämmer så småningom om man ska börja dejta "exclusively" och ska man det så blir man så småningom ihop, om allt går som planerat. Man lär känna varandra grundligt, redan första dejten kan innehålla väldigt personliga frågor och man pussas kanske på slutet om allt har gått bra. Sex vet jag inte när de tycker passar sig, har hört allt ifrån 4e dejten till 10e dejten till "when you're engaged or married"
11. Det katolska synsättet på att vara tillsammans. Obs detta innehas främst av äldre eller medelålders människor. Gavs mamma tror tex fortfarande att, när Malin och han dejtade och hon kom hem till honom efter krognätter ute i dublin, givetvis sov i GÄSTrummet. Det är så underbart självklart.
12. Bidragen. Är man arbetslös ensamstående mamma har man det bättre än om man är en arbetande ensamstående mamma. En arbetslös ensamstående mamma får allt betalt av staten. Hyran, maten, fickpengar. Man kan få upp till 4 000 euro i månaden från staten och det är inte ovanligt att unga tjejer gör "karriär" av att skaffa barn och chilla hemma med dem, istället för att skaffa sig en utbildning och ett jobb. Samma gäller för nyutexaminerade studenter, som gärna går arbetslösa ett år eller två, och chillar lite, eftersom de får grymt bra betalt ändå, de behöver inte jobba för att det ska löna sig.
13. Knarket. Det är knark överallt. En gång hamnade Natalie i en taxi med 3 killar som snortade kokain i baksätet. Trevliga killar att efterfesta med? Nä, kanske inte. En gång när jag satt på luasen mimade en kille ut "do you smoke weed?" till mig. Jag ville nästan börja skratta, ser jag ut som en sån? Nej. Jag är allt annat än en sån och jag tycker det är synd, att knark är så vanligt. Folk är höga hela tiden både här och där och när Derek åkte till Portugal åt en del av surfgänget som skulle åka, brownies med hash i innan de gick in på flygplatsen. Flygplatsen liksom!? I sverige hade man nog blivit sniffad på av knarkhundar och inte fått åka alls. De fick med sig resten av browniesen genom säkerhetskontrollen och fortsatte mumsa hash inne på flygplatsen.
14. Barn blir inte omhändertagna. Det finns en tjej på stan som sitter och tigger dagarna i ända. Hon är helt uppenbart knarkare och en människa som är så tom i blicken har jag nog aldrig sett. Hon har en liten 4årig dotter, som aldrig blir tagen ifrån henne. 4-åringen sitter och leker med en trasig docka dagarna i ända. Sitter, på asfalten. Det måste vara fruktansvärt kallt och ingen gör något. Ingen myndighet tar ungen ifrån henne.
15. Sorry. Man säger sorry EXAKT hela tiden. Det är nästan som att man ber om ursäkt för sin existens liksom. Så fort man närmar sig en annan människa i syfte att gå förbi eller ställa sig på luasen måste man säga sorry. Oftast säger båda sorry I mun på varandra. Om man inte säger sorry när man går på luasen med en barnvagn kollar folk skitkonstigt på en. Man säger sorry när man håller på att gå in i nån, sorry när man vill få betala för nåt, sorry när man ger tillbaka kläder som man provat, som att man ber om ursäkt för att man inte ska köpa dem, för att de inte passade.
16. Affärsbiträdena hjälper en ALLTID med storlekar, man slipper springa själv och leta. Och de tar ALLTID ens kläder som man inte ska köpa när man kommer ut ur provrummet. De måste tycka att det är skitkonstigt i Sverige, när man själv måste leta upp vart man hittade kläderna, och hänga tillbaka skiten själv.
17. Tuperat hår och snedlugg. Så gott som alla irländska tjejen har den frisyren. Håret är tuperat i nacken/uppe på bakhuvudet. Jag har fortfarande inte förstått varför, men jag antar att de tycker att det är snyggt att gå runt och se ut som att hela ens bakhuvud är en stor bula. Snedluggen ska vara enorm och håret oftast färgat i svart eller vinrött. Eller svart med blåa, rosa eller vinröda inslag. Hockeyfrilla är också rätt populärt, fast då med snedlugg, såklart.
18. Fräknarna. Nästan alla irländska killar har fräknar. Jag tror att även tjejerna har det men att de döljer det under sina ton av smink. Ansiktet kan vara nästan täckt i fräknar. Men de är inte rödhåriga för det. De flesta är brunhåriga, har blåa eller gröna ögon och fräknar. Massor med fräknar, såväl i ansiktet som på kroppen.
19. Mjukisdressarna. Att klä sig i mjukisdress á la adidas är mycket populärt. Tonårstjejer hänger gärna i gäng där alla har exakt samma mjukisdress, i olika färger. Rosa är otroligt populärt, men även mörklila, orange, blå och röd är "coola" färger att ha på sin mjukisdress. Denna är inte bara något man har hemma och myser i, nej nej, absolut inte, mjukisdressen hänger man på stan i, mjukisdressen visar att man är cool och hänger med. Man går översminkad i mjukisdress och skinande vita gympaskor, röker cigaretter och, som tjej är man gärna extra högljudd, annars har man inte en chans att höras tror jag. Killar är aldrig så högljudda som tjejerna är här. Det är som om de måste hävda sig, för att de är tjejer.
20. Säkerhetsvakterna. Varenda affär har säkerhetsvakter som strosar runt i affären, vissa står bara vid ingången men oftast går det några i affären också. (Jag har alltid lite svårt med hur man ska bemöta dessa vakter, ska man säga tjena när man går in liksom? eller ska man smita förbi och inte säga nåt, kanske verkar nervöst? Varje gång jag går in på shoppingcentret och möts av vakterna känns det som att jag har gjort nåt fel. Jag kollar nervöst ner på alexander och fixar och grejar med hans kläder. Vakterna är förmodligen övertygad om att jag är en snattande singelmamma.)
22. Hur folk litar på varandra. Det händer ofta på café eller mc donalds att nån lämnar sin laptop på bordet och ber bordsgrannen hålla ett öga på den medan han/hon ska gå och kissa. Laptop, mobilen, plånboken, nästan allt kan lämnas och vaktas av bordsgrannen. Jag lämnade barnvagnen senast för en vecka sen för att jag skulle ner för en trapp och betala för lunchen med alexander. Det var inga problem, of course sa killen och satt och kikade på vagnen medans jag drog iväg nån kvart. Även på krogen lämnar man mobilen på bordet, till och med när man sitter med främlingar, om man ska på toa. Man liksom litar på varandra.
På nåt sätt tror jag att det ger människorna en ansvarsskänsla för varandra. Överhuvudtaget tror jag att människor har det. Man är människa med varandra, inte bara främling, inte bara en "fara" för varandra. Utan mer en vän. Mer en jämlik, istället för någon att vara rädd för. Det tycker jag är fint. Det får mig att älska Irland.
23. Killarna är KORTA. Korta som i att är någon över 175 (typ) så vet han om det och är "full of himself" för att han vet att han är åtråvärd (heter det så?) och har lättare att få tjejer. De korta killarna har dock förvånandsvärt gott självförtroende trots sin ringa längd. Eftersom killarna är så korta, och tjejerna gärna har 10cms-klackar på krogen är det inte ovanligt att se tjejen ha sin arm över killens axel när de rumlar hemåt i natten. mkt spännande och annorlunda syn.
24. Mataffärerna. SOCKER är ledordet. De har inte riktigt insett, som man har i sverige, att det inte är fettet man blir fet av utan sockret. Det står "fat free" på allt, typ som det gjorde i sverige för 5 år sen, innan vi visste bättre. Denna information har alltså inte spritt sig hit ALLS. Ungefär halva affärerna består av KAKOR, godis, choklad, chips och tårtor (jag vet inte varför men de har inte tårtorna i kylskåp utan i rumsvärme)
25. Vänstertrafiken. Den första månaden jag var här hade jag konstant panik så fort jag satt i en bil och var ständigt övertygad om att vi skulle krocka. Nu har jag vant mig och är orolig när jag är i sverige istället.
26. Street-modet. Folk klär sig inte lagom. Folk sticker ut. Varenda en sticker ut. Man kan matcha rött med rosa och varför inte blanda in lite oranget när man ändå är igång? Folk har freaky frisyrer och trasiga strumpbyxor, jämt. Färg är populärt, särskilt färgglada färgstänk på svart botten. I like it. Folk matchar jeans med jeans och rosa med mera rosa. Penneys finns ju här så det är så sjukt billigt att skaffa en "stil" att man kan ha hur mkt som helst hemma. Folk byter skor varje dag, för man kan köpa nya skor för en femtilapp (kronor) så man kan alltid matcha kläderna med skor i samma färg. (Det finns det såklart i sverige med, men här är det mkt mer självklart)
80talsmodet är populärt med axelvaddar, neonfärger och mkt jeans.
20e-24e Juni.
Ja. Nu är det bokat och klart. Jag kommer till sverige en sväng
ändå innan midsommar. flyger på söndag om en vecka och
flyger tillbaka torsdagen därpå. Det blir en kortvisit, mest för
att vara med min farmor och farfar. Men även Angelie, Emelie,
Isabell och Greken är högt rankade inför en eventuell gettogether
när jag har tid. Ska bli kul. Den här gången tänker jag inte flänga
runt så mkt, jag blev helt slutkörd senast. Väskan ska fyllas med
icas tomatpesto, messmör, naturgodis, cheeseballs, euroshoppers
kycklingnudlar.. etc etc. Det blir bra. Ska bli kul att krama på mamma
och pappa också. Och katten.
Nu ska jag hem till Gustavo på braziliansk lunch och sen
ska jag träffa Alexandra och Anja på stan, lite senare ska vi på
foggy dew. Längtar. Synd bara att Natalie är i Sverige hela
helgen.
So the best thing
give to you
is for me to go
and leave you alone
'cause you've got growing up to do
Som en liten note till gårdagens inlägg så frågade jag malin
idag och hon trodde det var ungefär 40.000 allt som allt som bor
i Tallaght. Det betyder alltså att ungefär en fjärdedel av alla som
bor här är arbetslösa. Det är ju helt sjukt. Men enligt Malin vill folk
ofta inte heller ha jobb, för man får sjukt mkt betalt som arbetslös.
När hon bodde tillsammans med några studenter som blev klara så
ville de VERKLIGEN INTE söka jobb, för de tjänade på att vara
arbetslösa. Allt är helt baklänges och uppochned här, känns det som.
Idag har vi haft besök och det var mysigt. Jag längtade hem lite,
för Gavs pappa och hans nya fru var precis såna där som mina
föräldrar umgås med. Kulturmänniskor. Jag gillade dem. Vi åt
jordgubbar doppade i först citronjuice och sedan socker. Det
var gott! Gavs pappa tipsade om en massa ställen på kusten och
jag är SUPERsugen på att åka och semestra lite för mig själv
nästnästa vecka när jag är ledig hela veckan.
Men så pratade jag med mamma som sa att farfar var lite ledsen
och att farmor mest sover nu... Så jag bokade en resa nu iaf.
Jag kommer vara i sverige från söndagkväll nästa vecka till torsdag, dvs
dagen innan midsommar. Jag hoppas på att hinna iväg till västkusten efter
det nämligen, medans jag fortfarande är ledig, därför bokade jag en så
kort resa. Men nu vet ni iaf, så ni som vill hinna träffas kan ju höra av er
till min svenska telefon t.ex. :)
The vision
it nauseates me
before I go blind
Det här var på första sidan idag(klicka för förstoring):
Ja, jag förstår om ni undrar vad tjejerna gör där på framsidan,
det gjorde jag med innan jag vande mig vid den skitkonstiga
journalistiken här. Bilderna hör aldrig ihop med rubrikerna, utan
har en liten bildtext under som förklarar vad bilden handlar om.
Anyhow. Tallaght är alltså arbetslösast i hela Dublin. För er som
missat det så är det även där JAG bor. Här bor över 10.000 arbetslösa
människor. Mysigt vi har det här. Inte konstigt att typ hela jobstown (en
fattig del av Tallaght) hade sina fönster öppna mitt på dagen häromdan
när jag och Alexander skulle till badhuset och bada.
Haha. Jag måste göra fantastisk reklam för irland..!? eh. nåväl.
Irland ÄR fantastiskt på många andra sätt. Hade det inte varit så
fattigt och fruktansvärt efter i allt vad jämställdhet heter, hade det
varit ett land jag kunnat tänka mig att bo i, föralltid.
Imorgon kommer Gavins pappa och hans nya fru och hälsar på.
Gavins pappa drog när Gavin var typ 3 och de hade ingen kontakt
förens förra året, när Alexander föddes. Det ska bli spännande att
se vad det är för människa. För att ha varit gift med Niamh en gång
i tiden antar jag att han måste vara rätt konstig han med. Men iaf.
Ska bli spännande.
För övrigt har jag idag fyndat joggingkläder från Nike och joggat
kortare än nånsin. Jag var helt slut. Jag tror att det är sömnlösheten
från förra veckan som fortfarande spökar. Jag sov HELA alexanders
morning nap också. 2.5h. Så värt. Ibland har jag världens bästa jobb.
För det mesta faktiskt.
Ikväll ska jag fixa klart vår refenslista så vi får vårt VG på examensuppgiften,
WOOP WOOP!
Falling out of rythm in every three steps
as I stumble across the ground
I don't know what I expected
but suddenly I don't want to be around
i London fanns det knappt några uteliggare, jämfört med här.
Och poliser fanns överallt. Det finns det inte här. Här finns det
knark, fattigdom och folk som inte köper sina skor på penney's
för att det är kul utan för att de måste, för att de inte har råd med
annat.
Det är sorgligt.
Jag har blivit varnad för asiater, calvinister, afrikaner, muslimer
och öststatseuropéer så många gånger att det knappt går att räkna.
Folk här är rädda för allt som inte är irland. När de arbetslösa knarkarna
som hotar folk med kniv för nike-skor huvudsakligen inte är något annat
än just, Irländare. Tandlösa stackare med smutsiga händer, som pratar
dialekten som folk pratar här ute i ghettot. Jag har då aldrig sett en
tiggande afrikan eller asiat här i Dublin. De som har kommit hit har
kommit hit för att jobba, och det är precis vad de gör. Men det verkar
inte som att de får vara i fred. Till och med i infoboken om Irland som vi
har varnar de om rasismen. Folk är rädda. Det är himla sorgligt.
Skandinaver är dock omtyckta. Västeuropéer överlag verkar vara klart
godkända. så länge de inte är engelsmän.
Alexanders farmor sa "are you really gonna name him Alexander!? It's so british!!"
Det FÖRSTA hon sa när hon kom in i rummet några timmar efter det att
Alexander hade fötts.
Jaha, nu vet ni lite om hur fattigt det faktiskt är här. Det är faktiskt tiggare
överallt. Överallt. De flesta är menlösa och så länge man säger Sorry istället
för Fuck off, knacker. när de frågar om spare change så kan man vara lugn.
Idag har jag varit i stan hela dagen med lillgrodan. Han har börjat med en
ny hobby. Den kallas för att SKRIKA. Öronbedövande. Inte gråtskrik liksom,
utan mer glädjetjut. TJUT, ja, det är det enda sättet att beskriva det faktiskt.
Det är minst sagt frustrerande. Och jobbigt. Och otroligt PRÖVANDE.
Men jag antar att man ska ha lite utmaning ibland. Hittills har han ju faktiskt
varit en liten ängel (PEPPAR PEPPAR)
Just idag längtar jag hem lite. Efter sveriges vårväder och sena kvällar
i parken. Jag hoppas lite att tiden går fort tills augusti även om jag inte
vet om jag kommer komma tillbaka till Dublin eller inte. Hoppas på det.
Jag älskar ju att vara här. Livet hemma i Uppsala känns jävligt.. Vanilla,
jämfört med livet i Dublin. Här händer det nåt nytt varje dag. VARJE dag.
Idag fikade jag med Natalie som skulle flyga till Sverige några timmar senare,
hennes syster ska gifta sig. Min ena brorsa ska gifta sig nästa sommar och
jag längtar TOKmycket! Anyway. Jag bad henne att köpa med icas tomatpesto
men det gick ju inte för sig eftersom hon bara har handbaggage, och sånt får
man ju numera inte bära med längre. Fan. Att nån jävla bombsnubbe ska förstöra
för ALLA ANDRA hederliga resenärer. Är det inte alltid så? Så jävla typiskt. Skulle
det här inte vara tillfälligt btw? Nu lär de ju aldrig våga ändra tillbaka, för då
kommer de som fått idén av förbudet att faktiskt bomba med vätskor och grejer.
OH WE'RE SO DOOMED in this. Jag är helt slut. Jag borde sova. Ska hämta upp
yoga-dvdn och stretcha lite. Har FAKTISKT blivit lite vig. Tro det eller ej! Ciao
stänger min dörr nu
ni får inte komma in
Ibland är det svårt. Att gå vidare. Att inte vältra mig i, älta,
gamla minnen. Saker som hänt, saker som händer nu. Det är
svårt att ta in ibland. Det är svårt ibland, att förstå hur mkt allt
kan förändras på ett par år. Hur hela ens framtid liksom... Måste
byggas om från början. För att allt man planerade då aldrig kommer
att hända. Det är fortfarande svårt att ta in.
Det är svårt att släppa taget. Och det svåraste av allt är nog att släppa in
någon ny. Det allra svåraste är att våga igen, att våga låta någon ta den
platsen, att våga låta någon betyda något för en. Det var så mkt enklare förr,
när man inte hade något gammalt groll som gnagde inuti. Då kunde man liksom
bara slänga sig utför stupet och hoppas på att det skulle gå bra. För fyra år sen.
Då var det så lätt.
Det är hemskt men jag tycker nästan synd om varenda pojkvän jag
kommer att ha. Om jag någonsin kommer att ha någon ny pojkvän.
För det är svårt att inte jämföra med honom och det är svårt att låta
någon betyda något överhuvudtaget.
man slutar aldrig älska någon,
man bara lär sig att leva utan den.
I've been down this road before
I'll walk out the door
Leave you on the floor.
Varit ute på äventyr. Adrenalinkickar. Livet. Fantastiskt.
Vi var iväg från fredag till måndag kväll. Det här gjorde vi:
Tog tåget till belfast och drack vin, gick vilse ett tag, hittade till en mysig pub.
vi drack lite magners (som egentligen VAR BULMERS, men nordirländarna vägrar
tydligen kalla det för vad det heter) och tog en taxi till flygplatsen vid två på natten.
Flygplatsen var stängd men taxichauffören visste att det låg ett tesco 24h runt hörnet,
så vi åkte dit och spenderade två timmar på tesco. Det var ett sånt där stort,
motsvarande ica maxi hemma i sverige.
Vid halv fyra promenixade vi till flygplatsen. Det var nog rätt kallt men vi var
fortfarande lite berusade så det gjorde inget. Vi sov en timme på flygplatsen
och flög till London tidigt som attan. Sen gick vi vilse i x antal timmar i letandet
efter vårt hostel. Inte den bästa idén att bara fortsätta gå åt det håll som "känns rätt"
när man inte har någon karta. Och är mitt i London.
När vi väl hittat hostelet dumpade vi bara grejerna och drog ner på stan. Fick se
något fantastiskt där. Det var en ENORM demonstration emot ockuperingen
av gaza där. vi tittade på och gick med en stund. Vi gick kanske med i en
halvtimme, och när vi vände och gick tillbaka så var det fortfarande folkflöde
hela vägen tillbaka. Det var verkligen TUSENTALS människor som protesterade.
fantastiskt. Vilken känsla! Sen shoppade vi en massa, gick "hem" och käkade middag.
Sen, efter x antal shots för £2.50 på hostelet så tog vi bussen några hållplatser,
till camden där kvällen och halva natten spenderades dansandes, dansandes och
åter dansandes. när vi kom hem var båda helt DYNGsura av svett. skojar inte. haha.
fräscht.
Sov från kanske halv fyra till halv tio och sen var det bara att köra igång igen.
Vi åkte turist hop-on-hop-off-buss mesta delen av dagen. Såg allt man ska se
och gick en sväng vid Buckingham Palace och sen gick vi vilse igen. Big surprise..!?
hamnade nånstans nära china town, och på en gata med en massa teatrar på.
Vi hoppades på att få se nån kändis men detta inträffade icke. Sen hittade vi
till slut till Piccadilly Circus och visste var vi var igen :)
Därefter träffade vi Alexandras kompis Malin och gick och drack lite vin
med henne, sen käkade vi VÄRLDENS godaste middag på en restaurang
och åkte hem rätt tidigt, var kanske hemma vid halv ett. Vi sov till nio nästa
morgon, käkade frukost på hostelet och åkte ner på stan. gissa vad vi
gjorde på stan?? jodå! VI GICK VILSE. igen. oxford street, regent street,
soho..Gud vet var vi höll hus. Vi skrev även vykort och jag skrev till alla som
måste skrivas till utom till mina kära föräldrar. Varför blir det så ibland? Att det
som är mest självklart liksom glöms bort. Trodde jag redan hade skrivit ett till dem.
Men det hade jag inte.
Vid halv tre åkte vi emot flygplatsen och tio i fem gick flyget. När vi kom till Belfast
gick vi av bussen på fel hållplats och JODÅ, gick VILSE. HAHAHAH. Helt jävla sinnessjukt.
Vi letade efter nåt ställe att köpa mat i säkert en timme, det fanns inga mataffärer eller
kiosker whatsoever, så vi var tvungna att käka på mcdonalds till slut, för att hinna till
tågstationen i tid. Sen tog vi tåget tillbaka till Dublin. Pratade med en jätteskum fast
mycket trevlig tipperary-gubbe hela vägen. Eller ja, han pratade snarare med oss,
än tvärtom. Han tipsade oss om en massa sevärdheter, varav en var här i Dublin,
som vi absolut ska ta oss till. Kul. Han hade aldrig varit i Sverige men han
hade jobbat på olika militärbaser i europa (samt bott i 52 olika stater i usa)
och började våran konversation med ett "you're from malmoe, am I right?"
till Alexandra. Haha. Han visste att södra sverige hade en liknande dialekt till
södra irlands-dialekten, tydligen är melodin liknande. Spännande.
Nåväl. När vi var framme så ösregnade det och jag bestämde mig för att
lägga mina överblivna slantar på en taxi hela vägen hem. Jag åkte med
en svart man som delade med sig av hela sin livshistoria till mig (detta hände
även mig och alexandra förrförra helgen! dock inte med samma svarte man ;)).
Det var mkt spännande. Han hade bott i London i tio år men var ursprungligen
från Nigeria. När han är klar med sitt plugg ska han tillbaka till Nigeria och bli känd,
helst som (ekonomi-inriktad) politiker. Jag minns inte just nu vad han hette, men
kan helt klart tänka mig att han blir känd, han var verkligen en sån... Karaktär.
Fascinerande.
Långhelgen kan helt enkelt förkortas med: tog tåget till Belfast, gick vilse,
flög till London, GICK VILSE otaliga gånger, flög tillbaka till Belfast. gick vilse.
Ja det var nog allt! I helgen ska jag sitta barnvakt,
förhoppningsvis med något trevligt sällskap.
You're a sweet
I love you for hours and hours
Ok, jag måste sluta drömma sån här skit nu. Om någon annan visste
hade de trott att jag var en hemsk människa. Det måste bara sluta nu.
Såhär kan jag inte hålla på att sova, såhär kan jag inte hålla på att vakna.
Gråter nästan varje morgon när jag inser att drömmen bara var en dröm.
Det GÅR INTE. Snälla drömguden, sluta skicka mig dessa drömmar. De
börjar förstöra mitt liv. De inbillar mig att jag är ensam när jag i själva
verket är allt annat än ensam. Det vet jag ju :)
Idag hade jag examinations-arbetes-seminarium. Jag och Marie fick
veta att vi får ett VG, om vi bara ändrar referenshänvisningen lite.
Det ska vi göra på tisdag.
Jag höll på att skratta ihjäl mig åt en tjej i gruppen som inte ska
nämnas vid namn men hon var så efterbliven, sånt är så roligt.
Långsamma människor, och människor som... states the obvious
liksom, det är ibland det roligaste jag vet. Ibland det mest irriterande
jag vet, men det beror ju på hur ofta man blir utsatt för det, och den här
gången var det bara i några timmar. Jag var tvungen att stänga av mikrofonen
flera gånger för att hon började prata och jag var tvungen att skratta rakt ut.
(det låter som att jag är en hemsk människa, men ni hade
fan gjort likadant allihopa, om jag känner er rätt;))
Imorgon ska jag växla pengar WOOP WOOP, till british POUNDS YAOOOOO!!
sterling. poundzzzz! Can't wait. För imorgonkväll åker vi upp till BELFAST!
Vi ska käka middag där, kanske gå ut lite, sen sova på flygplatsen och klockan
halv sju på lördag flyger vi till LONDON. LÄNGTARRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!
Jag älskar det. Vi vet inte ens vart vi ska bo än, eller vi vet ett ställe men
har inte bokat eller så. Får se om det finns plats till övers.
Alltså jag får nästan adrenalinkickar redan, ÄVENTYR!!! ÄVENTYYYYYYYYR!
Sova på flygplats (redan gjort men det ska bli kul!!). Äventyra hela vistelsen
i London. Leta fram bästa ställena, inte veta nåt men vilja veta allt, träffa en
massa trevligt folk, se en massa konstiga människor i camden. uppleva nåt nytt.
nått spännande. ÅHHHH <3 Komma hem helt utpumpad och slut, och leva på
upplevelsen ett bra tag.
kommer hem på måndagnatt. hörs då. ciao!
LONDON, BABY!!!!!
Ännu spelar syrsor till vindarnas sus
ännu rullar kulorna på skolgårdens grus
och än strålar solen på brunbrända ben
ännu ruvar fåglarna fast timmen är sen
det finns tid till försoning, innan dagen är förbi
för jag tror, jag tror på friheten jag lever i
ibland har jag lite ångest för att jag håller på att bli gammal.
alltså. jag är ju inte dum, jag vet att jag inte är gammal och
inte är varken gammal eller vuxen "på riktigt" på ett bra tag till.
men min panna har redan 5 konstanta rynkor och från min näsa
går en djup skrattrynka ner mot mungipan. jag gillar det inte.
precis som jag hade svårt med min kropp när den förändrades i
puberteten, kommer jag helt säkert ha igen när rynkorna börjar
dyka upp. för att inte tala om graviditets-hull som man lägger på
sig när man är gravid. jag kommer nog aldrig våga vara gravid
ens. eller jo. kanske. förmodligen. men det kommer vara en aning
motvilligt, haha.
jag är rädd för att bli dement, få hängtuttar och platt rumpa och få
en massa rynkor i ansiktet. gäddhäng och lår som trycker ihop där
uppe. fötter med sprickor på hälarna och celluliter och dubbelhaka och
och och.. hjälp.
ja. jag är rädd för hur kroppen förändras. men när man väl kommer
dit är man förhoppningsvis så säker på sig själv, och har en man som
älskar en nomatherwhat, så då gör det inget, då får man förfalla kroppsligt,
för personligheten kommer skina igenom och folk kommer tycka om en
ändå. (haha. fy fan. är jag den ytligaste människan som finns?
eller är andra i min ålder likadana, bara att jag säger allt det här högt?)
på fredag åker jag och alexandra till belfast!! ska bli så sjukt kul.
vi ska sova på flygplatsen och flyga halv sju på morgonen till london!!
ska bo på hostel i camden, shoppa på lördan och turista oss på söndan,
på måndag eftermiddag flyger vi hem :) är sjukt peppad, ska bli SÅ kul!
kvällarna spenderas den här veckan nere i vardagsrummet med
malin och gavin. det är britain's got talent - kval hela veckan, mkt
underhållande! igår var det en kille som svalde juryns vigselring,
och ett hänglås + nyckel, och i magen kunde han låsa hänglåset
runt hennes ring, och sen få upp den igen. och nyckeln. helt jävla sjukt.
synd att jag missar finalen på lördag, eller om vi kanske ser den på hostelet,
eller nån pub, man vet ju aldrig :P beror på hur stort det är i england.
