kickilina

Ibland blir man sådär.. Att allt känns lite surt liksom. För mig blir det ibland så precis innan eller efter jag har mått stört bra.. Ni vet känslan precis efter man har gjort nåt jättekul, varit ute och rest eller haft en jättelyckad kväll med nära vänner. Så går liksom luften bara ur och man ser helt plötsligt allt som man blundade för när man hade det sådär bra. Man kan helt plötsligt märka att det regnar eller att man har ont i huvet.. Och då är det så svårt att flytta fokus tillbaka till det fantastiska man har fått uppleva och allt det vackra man fortfarande har runtomkring sig.

Idag hade jag en helt underbart fantastisk dag. Jag vaknade med en underbar människa som hade sin hud mot min hud. Jag fick pussas i en hel halvtimme innan vi var tvungna att gå upp. Finns det något bättre?
Dagen fortsatte med en enorm energikick, jag diskade, städade och tvättade tre ofantligt stora kassar med kläder, lakan och handdukar som jag släpade fram och tillbaka till tvättstugan, torktumlade, hängde upp och vek ihop.. Allt utan att det ens rörde mig i ryggen. Gick runt med ett orubbligt leende. Yogade, såg framsteg och upptäckte att jag är kapabel att komma upp i en fulländad brygga, och när jag kom hem övade jag på att stå på huvudet, något jag förhoppningsvis snart behärskar.

Men sen. Pjuuuffffff. Luften. Tar. Slut.

Jag vet inte om det främst är fysisk trötthet och utmattning eller något som grott i mig längre än bara idag. Jag har ju fest i helgen och det har från första början varit så himla många som inte kan komma.. Ellen är assjuk och nu har Angelie vinterkräksjuka. Det känns nästan som att jag kommer få fira alldeles ensam... Vilket jag vet bara är en känsla, för vi blir säkert 20 stycken och jag får besök ända från landet i öster vilket är helt fantastiskt. Ändå kan det vara så svårt att flytta fokus från de jobbiga känslorna till de glada. Att flytta fokus från att bästis INTE kan komma till att jag har nästan 20 personer som faktiskt KOMMER att klä ut sig, peppa till och komma hit bara för min skull. Det är ju fantastiskt! Och det bästa, att jag har någon underbar, någon alldeles fantastisk, att få vakna upp bredvid, på min födelsedag.


Hemläxa: Flytta fokus från negativitet till positivitet.