Det värsta som kan hända
är att jag har varit lycklig i onödan.
Jag väljer att älska. Att slänga mig ut i livet varje dag. Att omge mig med dem som gör mig lycklig och att efter bästa förmåga försöka göra dem lika lycklig som de gör mig. Jag väljer yogan och meditationen och jag väljer att vara lycklig. I nuet. Utan att veta något om morgondagen och utan att fastna i gårdagen. Varje dag är full av aktiva val och jag väljer dig på nytt varje dag. Jag väljer att vakna bredvid. Jag väljer att äta god mat och jag väljer att hålla yoga-poserna precis så lång tid som de känns rätt. Jag väljer att andas lugnt och att stanna upp, att reflektera och jag väljer att ha kontroll och att göra aktiva val istället för att låta dagen ta mig vart den vill. Jag tar dagen dit jag vill. Jag gör det bästa jag kan göra med det jag har. Jag hittar tillbaka till mig själv varje dag, och landar i ett lite bättre jag för varje gång, i en större ödmjukhet inför världen och en större kärlek för allt jag har och ser omkring mig. Jag väljer att vara oändligt tacksam.
Och jag väljer dig.
Just här, just nu. Jag väljer att vara lycklig även om jag inte har nån aning om vi är på samma våglängd och inte ens vågar fråga eller säga nåt än.
Men det värsta som kan hända är ju faktiskt, att jag har varit lycklig i onödan.
