I'll get up do my thing
det blev en hård vecka och inte helt oväntat följde känslan av tomhet strax
efter allt. som om det sitter ihop, like a horse and carriage. fun and less fun.
topp och dal. desto högre topp desto lägre dal. heja heja, positiva tankar! not.
Jag är totalt oproduktiv och har fortfarande inte städat rummet. om det fanns
ett världrekord i att inte städa rummet, så skulle jag nog vinna det. men det
gör inget för jag vill ändå aldrig ha folk här ändå. haha. jag är så jävla trött
på min korridor och allt som har med det här huset att göra. När vi cyklade förbi
det på vägen från anton ner till nationen där vi skulle käka idag så såg det ut
som att det lös inne hos mig. Jag var tvärsäker på att jag hade släckt och tänkte
hastigt tanken att det kanske brann i korridoren. Lugnt cyklade jag förbi. Som om
det inte hade spelat någon roll om mitt eget rum stod i lågor. Haha. (Peppar, peppar!!)
Skönt loj på nåt sätt. Hade en skön och meningslös partyvecka förra veckan och ser
lite fram emot att ha en skön och meningslös hemmavecka denna. Nu ska jag kolla
på sally som jag just laddat ner och sen blir det lite desperate housewives.
Det här var kanske det mest meningslösa inlägget nånsin men då förstår ni
ungefär vilken nivå mitt liv ligger på just nu.
För ett år sen sprang jag runt på museer med två ungar i dublin och idag hade
en i min grupp med sig sin unge och en del av mig ville bara stjäla med honom
hem. Jag saknar alexander så mycket att jag nästan går i bitar ibland. Jag förstår
fan inte hur föräldrar som förlorat sina barn kan gå vidare i livet, jag har inte
förlorat något barn men flyttat till ett annat land än min bäbis-au-pair-unge och
det känns lite... som döden. ibland.
Kommentarer
Trackback
