kickilina

Amou como eu amei
Só louco Quis o bem que eu quis
Ah! Insensato coração
Por que me fizeste sofrer?

Söndag. En riktigt jävla dålig dag. Ska det inte vända nu? Ska det
inte bara kännas lite lättare nu? Jag tog mig iallafall iväg hemifrån.
Sitter på bibliotek och gråter istället. Åh, så muntert det här blev.
Jag orkar bara inte. Jag orkar inte engagera mig för det blir bara
fel. Allt blir bara så jävla fel. Det känns som att vart jag än går,
vem jag än pratar med, vad jag än gör, så blir det bara fel. Så
slutar det bara med ångest. Även de bra sakerna. För det blir
ångest över att de är över. Istället för att uppskatta att det har
varit. Idiotiskt, eller hur?

Haha. Jag skrev skitlångt här men bestämde mig för att spara det
på ett annat ställe istället. Det blev för personligt. Mest en massa
skit om alla krav och förväntningar jag har på mig själv och andra.
Orimliga förväntningar, som jag vet är orimliga men ändå har och
naivt hoppas på ska inlivas, gång på gång. Patetiskt, I know. Och
kanske patetiskt, att hoppas att de flesta har såna förväntningar på
sig själva. För man ska inte nöja sig. Man ska alltid sträva efter att
vara en bättre människa. Det är iaf min syn på det hela. Förväntningar
på andra människor är dock inte lika ok, och något jag nog borde sluta
med. Jag orkar inte bli besviken för att mina krav är orimliga. Jag orkar
det inte.

Hoppas ni mår bättre än jag idag.
Jag längtar tills imorgon och hoppas på en bättre dag då.