I never planned to hurt you

didn't want to see you cry 
 
 
 
Det känns jobbigt nu. Det är inte längre bara spökandet i huset
(har vaknat varje morgon klockan 05.30 av nåt jävla oljud från
övervåningen där det inte bor nån) och reglerna i huset som stör mig. 
       Jag kan inte sova för att jag ligger uppe och grubblar på politik.
Jag vet att jag inte borde oroa mig och att allt såklart kommer
gå bra och bli bra för mig hur som helst, för saker fixar sig alltid.
Men jag hade hoppats på ett regeringsbyte. Som bekant. Och det
har inte hänt och nu är sverige i en nästintill katastrof-situation med
SD som någonslags vågmästare, precis sådär som det inte fick bli.
Jag orkar inte gå in djupare på vad jag tycker om hela situationen,
för det tror jag redan är rätt så klart. "studenterna kan glädja sig åt 
500kr extra i lånedelen från csn" TACK GUD. för att LÅNA pengar och 
att skuldsätta sig i tidig ålder är ju det alla studenter drömmer om? 
 
Jajja. Det är inte bara politiken och spökena/husknarringarna som är
emot mig. Jag har varit sjuk sedan förra veckan och idag har jag så
gott som tappat rösten. Halsontet som gick över för några dagar sedan
är nu tillbaka, som en följd av att jag pratat trots att jag nog borde
hållt tyst pga röstens skull. Jag och Derek gjorde slut igår men blev
snabbt tillsammans igen. Eller inte tillsammans. Men halvt. Vi ska ta
några dagar och tänka över saker och ting och jag vet att han hoppas
på att vi ska bli tillsammans igen och själv vet jag inte riktigt vad jag
vill. Att vara tillsammans var nog ingen hit ändå.
Jag behöver någon som brinner såsom jag. Någon som vill engagera
sig, göra skillnad, utvecklas, bli bättre, sprida glädje... Någon som förstår
mitt intresse i politik och jämlikhetsfrågor, ja faktiskt kort och gott någon
som brinner precis som jag. 
 
Jag orkar inte skriva mer. Min hals gör så jävla ont. Dagens ros går
till sara som köpte mig en overall-pyamas (alltså helkropps, inklusive
fötter) från penneys förra veckan. En leopardmönstrad i fleece.
Den ska jag hoppa i nu och sätta på några avsnitt vänner och
somna i lugn och ro. Imorgon ska vi fira brianas (jättegullig irländsk
tjej som sofie kände från början) födelsedag och gå ut, hon gillar
dubstep och föreslog en sån onsdagsklubb, ska bli kul! Gillar att
jag hittat vänner som njuter av samma slags musik som jag gillar.
 
här kommer en liten bild från helgen i wexford!  
  
alex ger gabi en spontan kram. fina människor :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0