kickilina

är det dags nu?
så du tror inte jag har märkt
att du vill bort nu
Har du önskat
du inte fann mig?
Kan det vara så lätt att gå
härifrån
nu? 
 
jag lyssnar på nina ramsby och martin hederos och filosoferar lite.
för tankspridd för att kolla på film. läste dödsannonser nån timme
och är helt jävla seg i huvvet från all gråt. jag orkar inte med mig
själv, att jag blir så engagerad. jag kände ingen av dem jag läste
om, ändå grät jag som om jag vet inte vad.

ibland önskar jag att jag vore lite mindre känslosam. mindre styrd
av mina känslor, och mindre impulsiv. jag kan längta efter äventyr
så mkt ibland att jag nästan spricker i sömmarna. vad jag menar
med äventyr ändras konstant. oftast har det dock med nya människor
att göra. jag vill prata med nya, roliga, konstiga, knäppa, läskiga,
vad som helst, människor. jag vill lära känna människor som är
allt jag inte är, och jag vill lära känna människor som är exakt
som jag. jag vill hamna i situationer som testar mig. det var
nog därför jag åkte hit. och fan, om jag får säga det själv, så
är jag rätt så fucking great på mitt nya jobb, och på att hitta
vänner att tycka om. jag är skitbra på att hitta vägen när jag
har gått vilse till att börja med, och jag är skitbra på att få
alexander glad när han grinar.

jag blev så trött på det förra inlägget. det blev för långt. men jag
orkar inte ta bort det heller, för det står ju verkligen allt, allt som
hänt sedan jag skrev senast. ignorera det bara, om ni inte orkar
läsa en massa, totalt onödiga detaljer om gårdagen.

det enda viktiga jag skrev var att jag saknar att ha killkompisar här.
jag tänker på det ofta. jag saknar verkligen greken, eric, viktor,
david, petrus.. diako. den jäveln. hah. fy fan vad livet sjönk ner
ett snäpp när han flyttade ut. saknar honom som fan.
 
det är svårt att hitta killkompisar i en ny stad. killkompisar är mkt
svårare att hitta än tjejkompisar, eftersom killar man snackar med,
tex. på krogen, kan få för sig att man flirtar.
flirta på krogen, det gör jag sällan här. det finns inga att flirta med.
folk är fula, äckliga, dräggiga och alldeles för på för att det ska vara
attraktivt på nåt sätt.

igår hittade jag dock en. eller han hittade mig. han var ganska snygg
och vi bytte nummer. vi ska gå ut och ta en drink i veckan eller helgen,
spännande. jay. hoppas han är lika snygg som jag tror mig minnas. vi
snackade bara jättekort, typ nästan som att han snappade upp mitt
nummer på vägen ut från krogen när han skulle vidare. han smsade sen
och ville ha med mig på efterfest, men då var jag redan hemma.
 
jag undrar vad de har för fördomar om svenska tjejer här.
folk tror ju jämt att svenska tjejer är så lättfotade, och det
är svårt att ta folk på allvar som blir 'intresserade av en' på
krogen. det är nog oftast för att de hör av man är svensk,
och tror att man är lätt att få i säng. TJI FICK DEM, om de flirtar
med mig. haha. celibat är det nya svarta. 
 
fan vad det är kallt här. nu ska jag sätta på min madrassvärme som
jag helt seriöst ÄLSKAR(det är fan en av de bästa uppfinningarna EVER.) 
och krypa till kojs med ett par avsnitt vänner