kickilina

fick livet dubbel form
där kuttrar det en duva
där väser det en orm


Jag börjar först nu reflektera över att jag kommer
bo hos Siobhan och Barry när jag kommer tillbaka.
Hittills har jag fokuserat så på att jag inte kommer
bo med Malin och Gavin längre, att jag inte hunnit
med att tänka på hur det nya kommer att bli. Jag
tror mig vara någorlunda förberedd för den nya
utmaningen, att ta hand om treåriga Cian, men
egentligen har jag inte så stor aning om vad jag
ger mig in på, om jag ska vara ärlig. Det blir spännande!

Nu är det bara en vecka kvar och jag har nästan
lite resfeber. Jag har klippt av merparten av mitt
hår, det är nu superkort! Det ska bli kul att se Dereks
reaktion när han hämtar mig på flygplatsen. Och familjens
när jag anländer vid dörren :)

För övrigt har jag även drabbats av hälsporre, förmodligen
av för mkt promenerande på kullersten i Göteborg. Det gör
ont som fan och är anledningen till att jag sitter hemma denna
lördagskväll, istället för att göra som alla andra människor i
min ålder gör, partar... På måndag blir det ett besök hos
farbror doktorn. Ger han mig inget som hjälper vet jag inte
vad jag tar mig till. Såhär kan jag inte ha det. Alla som haft
hälsporre vet vad jag talar om, och för er som inte vet det
kan jag informera att det handlar om en smärta FROM HELL.
Det går inte att sätta någonslags belastning alls på hälen,
jag får ständigt gå på tå med ena foten :(

Imorgon ska jag och mina päron till Gustavsberg på
porslinsmuseum (eller nåt sånt). Blir nog kul!