I guess you're the only one

who nobody changes
I guess you're the only one
left standing
when everything else goes down



imorse var det storm. igen. jag och
alexander pallrade oss dock ut ändå.
niamh (stavas alltså inte alls neve, hah.)
mötte upp oss innan tunneln och jag fick låna
hennes paraply för hon hade luva och jag hade
ingen mössa. sen gick vi till biblan. där var det
mysigt. det var mkt barn och jag blev kompis
med en tjej som heter tereza som också är au pair.
tror hon var från tjeckien. hon var snäll och trevlig,
hon har varit här i fem veckor men har inte träffat
några au pairer alls än. däremot har hon börjat i
en kör som hon ska ta med mig till nästa vecka.
på fredag är hon ledig så då ska vi hänga, kanske
åka ner på stan.
imorgon ska jag ner på stan och träffa anni och anette
på förmiddan, och erik på eftermiddan. blir dock inte
länge, måste mest till ambassaden och höra efter om
hur faaan jag ska få ett nytt pass när jag varken har
leg eller något annat att identifiera mig med.. bläää.
får låna pengar av gavin iaf. han är snäll.

idag när jag satt och rågrinade vid matbordet (orkar
inte förklara varför) så var malin och gavin jättesnälla
och fick mig fort på bättre humör. efter maten (som jag
och malin lagat tillsammans och som var kanske nåt av
det godaste nånsin) så tog malin fram en överraskning.
igår berättade jag nämligen att jag hade smakat typ VÄRLDENS
godaste choklad. flaky heter den. och efter middan tog hon
fram ett paket FLAKY'S GLASS! LYCKA. det var så välbehövt
att jag vet inte vad. vilken fantastisk människa. :)

för övrigt har jag nuvunnen respekt och kärlek för mina
föräldrar. en bäbis kräver FULL uppsyn hela tiden (nu låter
det som att jag just upptäckt det men så är det ju inte, men
jag vet såklart mer om hur mkt jobb det är med en bäbis nu
än vad jag visste innan jag åkte. inte för att jag förväntade mig
att det skulle vara värsta lekstugan). men även så är det så lätt
att älska en unge. så jag kan förstå att mina föräldrar älskar mig
också. haha. trots allt de fått utstå!
alexander är så himla glad jämt. nästan jämt. det är kul.
det är kul att ta hand om honom. och så sover han flera
timmar om dagen, då får jag paus och tid att duscha,
skypea eller spendera min tid på att läsa dödsannonser
på unt haha.

av någon anledning har jag tänkt på min barndom hela
dagen. vilken excitement det var varje gång pappa skulle
komma hem från jobbet, och jag brukade hoppa fram bakom
garderoberna för att skrämma honom. och han låtsades vara
skrämd. haha. min pappa är fantastisk. nu vet ni det.

nu ska jag somna sött i min sköna säng med madrassvärme.
en av de bättre uppfinningar som mänskligheten skapat för
sin egen komfort. yes. ciao.

jag är för övrigt äckligt sugen på att åka  iväg som volonfär till
afrika nästa höst. nån som vill haka?

Kommentarer
Postat av: i

hakar

2009-11-26 @ 10:27:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0