tredje dagen
att fa tummen ur arslet och gora mitt jobb. skulle
kolla om nan pa hemmet hade dott och det var
en som hade det. sen sag jag att en kille som var
ett ar yngre an jag hade dott och da kom tararna.
jag ar livradd for att do. jag alskar att leva.
nu ska jag trots allt dammsuga. idag har jag
for forsta gangen egen tid. gossen ar i skolan
och jag ar ensam. skont. ska dammsuga hela
huset. klockan tre slutar skolan for barnen.
innan det gar jag nog till en av de sydafrikanska
au pairerna och halsar pa, ser om hon har tid
att hanga lite. den andra vet jag inte var hon bor.
men men. forutom att det var ett helvete att komma
upp for tredje dan i rad sa kanns det lite battre idag.
det ar spannande hur de vuxna inte later barnen
vara en del av konversationen. imorse tex nar
mamman skulle beratta nat och tosen ivrigt
ville tillagga nat, blev mamman arg och sa
ser du inte att jag pratar!! osv. det paminde
mig om en viss vans aspergersjuka far, hur
man inte far avbryta osv. i de flesta svenska
familjer ar det mer chill? men men. matsalen
har kanske tre meter till tak och nar barnen
pratar hogt blir det genom akustiken typ tre
ganger hogre. aj for oronen! nu ska jag byta om
till mjukisbyxor och dammsuga hela huset. sen
ska jag tomma och fylla diskmaskinen och ta
en valbehovlig dusch. pappans pappa ringde
idag fran tyskland. vi pratade en stund och han
beromde min tyska. och han sa att jag kan saga
du till honom, vilket ar ganska fint for nagon sa
aldre tysk att saga till en yngre, oftast duar man
inte varandra, ens om man kanner varandra val!
jag vet inte ens om jag far dua familjens pappa,
det har vi inte pratat om. jag tilltalar honom inte
sa ofta, och om jag gor det har jag forsokt att
prata engelska, for att undvika du-amnet..
ikvall kommer tim, ska forsoka ga ut eller sa,
orkar inte vara i det har huset mer, far typ
klaustrofobi om jag inte kommer harifran en stund.
forresten, en sak som sebbe sa (eller var det
reza?) tankte jag pa, hur man inte blir smal av
att jogga utan man far bara en liten rumpa. det
ser man verkligen pa mamman i familjen och
hennes van, de joggar tre ganger i veckan
tillsammans, bada har smala ben och beniga
rumpor men resten ar inte smalt! de ser lite ut
som simmartjejer da, breda axlar men hofterna
och rumpan har liksom forsvunnit och det ser
lite konstigt ut.
idag ar det varvader igen och faglarna kvittrar.
igar ramlade pappan i trappan och hade sonder
en bricka och allt som var pa, sjalv klarade han
sig med blamarken. kanner att det bara ar en
tidsfraga innan jag ramlar i dessa trappor,
de ar livsfarliga, i tell ya!
Det var nog Reza som sade detta, men han har nog helt rätt i att man får en liten rumpa. Jogging = lågintensiv träning = fettförbränning och liten belastning på muskulatur. Detta medför liten muskelmassa och lite fett => benig rumpa och smala ben. Men stackars barn, vill mamman att de ska bli åsiktslösa individer?!? Du får se till att barnen får vädra sina åsikter och tankar.
haha ja, fast än så länge verkar de inte ha några egna sådana. mamman är mkt hjärntvättande av sig, hon ser en djupt i ögonen och försöker få en att tycka som hon. igår började hon, appropå ingenting tjata om hur upplevelser är mkt viktigare än saker och att folk inte kommer ihåg färgen på sin första soffa men alla kommer ihåg sin första semester.. osv. haha. detta sa hon till tim, i nåt slags försök att få honom att resa istället för att köpa saker för sin lön. kändes helt onödigt och oprovocerat liksom, hhahh. hon är lite konstig. idag ska jag kolla efter ett gh!!
