kickilina

som vanligt vaknade jag vid halv fem, i panik
för att jag tror att jag har försovit mig. det händer
ungefär varje dag. som vanligt kollade jag på
klockan och den var bara 20 i fem. somnade
om, hade en mardröm och vaknade på skitdåligt
humör. fixade frukost och kände mig inge vidare.
vi frukostbordet nös jag kanske tio gånger på raken
och efter frukosten gick jag och vilade en halvtimme,
sen när jag var på väg ner träffa jag n som sa att hon
tar barnen till skolan. så nu ska jag vila en stund.
kolla på lite grey's anatomy. klockan tolv måste jag
vara på skolan och kolla på när barnen äter lunch
igen. usch, ser verklgien inte fram emot det. jag
vill verkligen inte. jag hatar det. holländska barn
vet fan inte hur man beter sig. förra gången hade
jag migrän när jag kom hem efter det, jag som
aldrig har migrän. den kom 100% av allt jävla oljud.
 
igårkväll kollade jag och n på stolthet och fördom-serien.
vi är så olika. jag är hellre tyst än att säga nånting hon
inte håller med om, hon känns lite hjärntvättande med
sin stirriga blick som hon borrar i dig med när hon ska
övertala en om nåt. det känns som att allt som hon säger
inte bara är hennes åsikter utan även någon hon försöker
pracka på en. när vi var på väg till stadshuset och jag
frågade om hon och pappan är gifta sa hon 'nej, för
att jag är en av dem som tror att man alltid måste jobba
på sitt förhållande, bara för att man lovar nåt så kommer
det inte alltid gå bra' osv osv. och hon liksom argumenterade
för att man ska jobba på sitt förhållande, vilket jag också
tycker så jag höll med, men jag ser det fortfarande inte som
nåt argument för att inte gifta sig. gifta människor kan väl
också jobba på sina äktenskap?? det gör de flesta hela
tiden tror jag. men men. jag ska inte säga att hon är dum
i huvvet, för då dumförklarar jag henne för att hon inte tänker
som jag, men nåt åt det hållet kan jag ibland tycka att hon
är. haha. bara för att man tycker att man ska jobba på sin
relation hela livet så betyder det väl inte att man inte kan
fira sin kärlek med de man tycker om?
nåväl. jag blir lite för engagerad i det mesta än vad
som är bra för mig. blir liksom arg inombords för
att hon är så.. annorlunda. konstig. oförståelig och
oförstående.
 
hon har iaf slutat fråga om vi ska laga mat tillsammans
nu, tror hon fattar vinken när jag alltid typ brukar ligga
i min säng när hon kommer hem och ska börja laga
mat. det är typ bästa vilotiden på min dag. då snackar
jag med greken eller leah och slappnar av en stund.
då kan jag vara mig själv :) och jag slipper skala
potatis och annat som hon kallar för att 'laga mat
tillsammans' vilket egentligen består av att jag gör
allt skitgöra och hon får göra allt det roliga.

nu ska jag lägga mig en stund och kolla på
greys anatomy. jag vill hem.