i'd sell my shoes. to be alone, with you.

(jag ska börja skriva oftare, lovar.)
 
nästan allt jag försökt mig på den här hösten har visat
sig vara svårare än vad jag trott från början. speciellt
att hitta ett jobb. att ha ett långdistansförhållande. att
komma över någon man älskat länge. att gå veckor
utan någon som helst fysisk närhet, bortsett från
föräldrars och kompisars kramar.
det är svårt. men jag tror att jag börjar bli van.
ska söka fler jobb, det måste jag. kan ju inte
leva såhär. nu går iofs 70% av mina pengar
till julklappar, men det ser inte ljust ut på
jobbpass-fronten i januari. inte alls. har bara
två pass änsålänge. hurra. 
 
tim har fått jobb från och med den 5e januari,
efter det jobbar han tre dagar i veckan medans
han pluggar, och kommer att tjäna storkosan på
det. det är bra, då kanske vi kan unna oss att
flyga typ sas eller nåt istället för (satans jävla)
ryanair till varandra. 
 
den här veckan har varit lite kaos. den började med jobb.
sen i tisdags på väg till jobbet ramlade jag på cykeln (kedjan
hoppade precis när jag skulle ner för en trottoar och jag föll
oförklarligt med bakhuvvet före ner i asfalten) fick åka ambulans,
ligga på spineboard. när jag kom in var de minst tio som tog hand
om mig. klämde på min rygg och nacke, tack och lov var inget brutet.
jag fick röntga skallen, göra tomografi och nackröntgen, samt röntga
en arm som värkte. grät i säkert en timme i sträck för att huvudet
gjorde så ont. efter några timmar fick jag dock veta att allt var helt!
skallen hade inga sprickor och allt annat var också helt. :)
aningen chockad åkte jag med mina föräldrar hemåt, valde ut en
fryspizza på ica kvantum, bara 5 timmar efter det att jag hört min
skalle slå i asfalten och legat och skakat helt övertygad om att
jag skulle dö.
kändes jävligt overkligt. det är fortfarande konstigt att det hände.
hade huvudvärk och nackspärr i två dagar. men tänk vilken änglavakt! 
hallelujah. 
 
katerin flyttade i torsdags, sorgligt. i fredags fikade jag med emelie och
sofie och sen gick vi på dansshow. i lördags gick jag och såg 'filippa bark
och döden' på stadsteatern, tillsammans med min bror. mycket bra.
sen slaggade jag hos greken, vi kollade på nån film, somnade mitt
i filmen. idag såg vi iron man. somnade mitt i den också. sen kollade
vi på ali g show, då höll jag mig vaken. hurra för sacha baron cohen!!
(om det är i den ordningen och om det stavas så... haha) 
 
i veckan har jag planerat lite allt möjligt. det är jobba, det är träffa
hannes som äntligen kommer hem från japan, det är linus och
pers inflyttningsfest, det är sleepover hos angelie, det är göra
dajm med greken, det är körrep, körkonsert och så ska jag
sjunga solo i en kyrka också, på gudstjänst. lite pirrigt.
men framförallt, det är att träffa tim!! det är att efter 29 ensamma dagar
och nätter, få spendera hela 14 dagar och nätter tillsammans. dygnet
runt. vakna tillsammans, skratta tillsammans. fira jul och nyår tillsammans.
mmmm :) 
 
nu är det sent och jag ska sova. ciao. 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0