min käraste "äldre man"
japp, det är min farfar som är ute och äventyrar. Har sagt åt honom tusen
gånger att inte gå vilse på sina äventyr och det jag varit rädd för skedde
då idag. heeela dagen var han ute och sen när det plötsligt började skymma
kom han på att "attans, jag vet ju inte alls var jag är" så då ringde han
polisen.. Som TACK OCH LOV hittade min älskade farfar i skogen, efter
några timmars letande med helikopter. Mamma ringde och berättade hela
historien för mig och jag ringde och smsade farfar direkt. Han hade fått bli
uppvirad i helikoptern där mitt från skogen.. Min lilla älskade farfar <3
tack och lov var han okej och han lovade mig att han skulle äta något innan
han gick och la sig inatt. Hans granne skulle komma över med té och mackor,
fint! Men vilken kväll. Jag var för en gångs riktigt nöjd, städade runt och dansade
lite för mig själv här på rummet när mamma ringde. Då började jag nästan
gråta, både av oro och lite glädje för att hon just hade pratat med polisen
och de hade just fått rätt på honom och lovat att de tar honom till sjukhuset
om han verkar frusen, förvirrad eller uttorkad. Det var han inte, min farfar
är en kämpe! Tack och lov för mobiltelefonen säger jag bara!! Utan den hade
de inte kunnat hitta honom, för de hittade honom genom att de såg ljuset från
hans telefon mitt där i skogen. Min älskade farfar <3
Så ikväll är jag både lite chockad, han som alltid har stenkoll påläget (han är snart 92) och hade GPS och allt med sig, helt plötsligt var han
vilse. Tydligen hade GPSen inte stämt alls heller, för han hade angett sin
position för polisen men där var han minsann inte :() och såklart väldigt
lättad över att han är tillrätta igen. Jag ringde honom direkt och han mådde
bra och tyckte nästan det hade varit lite spännande att bli upplyft till helikoptern
i en sån där lina... Åh min farfar, han ser då alltid det bästa i alla situationer!
Det är förmodligen knepet för att bli så gammal och pigg som han är, han
slutar aldrig vara nyfiken och äventyrlig. <3
Skänk honom en extra tanke är ni snälla, jag hoppas han mår lika bra imorgon
som idag, när chocken lagt sig lite.
got the wondering eye
Det är superfint väder. Och svinkallt. :(
I går gjorde jag mitt livs godaste bakverk, vit-choklad-
cheesecake. helt jävla awesome. I fredags käkade jag
middag med Sofie och sen kom även emma och ull vilket
var mycket trevligt, det är kul när man kan träffa några
man inte har träffat på jättelänge och så är det ändå så
enkelt på nåt sätt. Så är det ofta med barndomsvänner,
även om man inte har så jättemycket gemensamt kvar i
sina nuvarande liv så har man ändå något som binder oss
samman, en massa minnen. Vi pratade om allt möjligt
och drack vin och hade det allmänt trevligt.
Igår långfikade jag och Anton i typ fyra timmar och sen
åkte jag hem och hade myskväll med empa.
Med andra ord: Jag har tagit mig ut från studentrummet.
Ibland svarar jag till och med i telefon. Woop woop. Var
ute i onsdags med Anton och diverse ssk-män också, hör
och häpna, det var på mitt bevåg vi gick ut till och med!
Orkar inte sitta hemma och deppa dygnet runt längre. Jag
kände i tisdags att om jag sitter hemma ett dygn till så
kommer jag seriöst förtyna, förfalla och gå i bitar. Och
det vill jag ju inte, egentligen.
Hittade ett trevligt citat häromdagen: Before you diagnose
yourself with depression or low self esteem, first make sure
you are not, in fact, just surrounded by assholes.
don't feel like picking up the phone
so leave a message after the tone.
PM-skrivande är fan djävulens påhitt. Eller iaf det jävla artikel-letandet
inför ett PM-skrivande, det tog oss tre timmar att hitta fyra jävla
artiklar om negativa attityder mot manliga sjuksköterskor här i världen.
TUR att det gick så "fort" för nu måste vi ju bara skriva 6-7 sidor också,
och sammanställa de 5-10sidor långa artiklarna vi hittat.. åh. Denna
dagen är så lycklig. Not.
oh yes I said it, I said it, I said it 'cause I can
Idag hade vi äran att se en föreläsning/föreställning av
denna underbara människa: http://www.saralund.se/
stående ovationer fick han(han ville själv bli kallad han)
på slutet och det var mycket mäktigt. Det var stundom
asgarv-roligt och stundom gripande men allt som allt
en väldigt givande upplevelse och jag är sjukt glad att
jag slet mig från sängen imorse och släpade mig till
skolan trots allt. Rekommenderar att titta in på hans
hemsida och framförallt att se honom någon gång uppträda live!
Efter skolan åkte jag raka vägen till jobbet och nu har jag
haft assvårt att varva ner, det är så mycket tankar i huvudet,
både från jobbet och skolan och om de två PMen som ska
skrivas klart den här veckan. Imorgon ska jag och Ellen
hämta ut biljetter till Joshua Radin-konserten som är nästa
vecka, ska blir också ett skönt avbrott från all depression
och skolarbete som ockuperar min tid för närvarande.
Jaha. Det var allt för idag. Godnatt
today
http://www.youtube.com/watch?v=fLexgOxsZu0
det var allt för idag.
for as long as you're here, we're not.
you make the sound of laughter
and sharpened nails seem softer
aldrig undan i det här (jävla) landet.
Det regnade imorse när jag skulle ut med hunden och jag hade
inte min regnjacka där. Jag kom sent till skolan och föreläsningarna
turades om att vara stundom deprimerande och stundom stressande.
Efter skolan var det dags för spruta och det gjorde satans jävla ont
och jag tappade aptiten för kvällen helt för allt var så jävla jävligt.
Need less to say.
Fan,
fan
vad
allt
suger.
lista.
list-tvångstankar.. JA, IGEN.
och pekade på mig när en annan skulle ta blodprov på henne. (tog ett på henne
för två veckor sen)
vad gjorde du kl 08 imorse: cyklade.
vad gjorde du för 15 min sedan: pratade med min mor.
det sista du sa högt: godnatt
vad har du druckit idag: kaffe x3, vatten och ett glas saft, för blodtrycket.
vad var det senaste du åt: nån quinoa-grej och så kyckling som smakade citron...
vad var det senaste du köpte: ett par kilklacks-platå-boots som är på tok för höga.
vad är det för färg på din ytterdörr: vit.
vad är det för väder hos dig nu: mörkt.
godaste glassmaken: mintchoklad.
tror du på kärlek vid första ögonkastet: nope.
drömmer du mardrömmar: nästan jämt.
trivs du med ditt jobb: japp.
favoritklädsel: stort kombinerat med tajt. antingen tajt kjol eller tajt överdel, helst inte båda.
favoritlåt just nu: like a bridge over troubled water - simon & garfunkel.
vad ser du om du tittar till höger: en dörr.
vad gör dig glad just nu: att jag får sova när jag gjort färdigt den här jävla listan (isabell.....!!!)
vad ska du göra härnäst: sova. oh sweet sleep.
humör just nu: trött. som alltid nuförtiden.
favoritgodis: hemmagjort chokladgodis.
kläder just nu: tjocka leggings, korta svarta jeansshorts, lila silkes-t-shirt.
höstplaner: sova? och åka och hälsa på världens bästa lillgroda i november.
hur många kuddar sover du med: massor, en på sidan (bakom ryggen om jag ligger på sida, annars på höger sida längst med kroppen) två under huvudet men de måste ligga väldigt speciellt och perfekt annars kan jag inte sova. och så minst två till i sängen.
spelar du något instrument: piano fast jag kan mest kompa bara.
morgon- eller nattmänniska: natt.
är du kittlig: ja.
snarkar du: nej.
äckligaste insekten: spindlar och skorpioner.
längtar du mest efter just nu: att äntligen sova. godnatt!
vad gjorde du för 15 min sedan: pratade med min mor.
det sista du sa högt: godnatt
vad har du druckit idag: kaffe x3, vatten och ett glas saft, för blodtrycket.
vad var det senaste du åt: nån quinoa-grej och så kyckling som smakade citron...
vad var det senaste du köpte: ett par kilklacks-platå-boots som är på tok för höga.
vad är det för färg på din ytterdörr: vit.
vad är det för väder hos dig nu: mörkt.
godaste glassmaken: mintchoklad.
tror du på kärlek vid första ögonkastet: nope.
drömmer du mardrömmar: nästan jämt.
trivs du med ditt jobb: japp.
favoritklädsel: stort kombinerat med tajt. antingen tajt kjol eller tajt överdel, helst inte båda.
favoritlåt just nu: like a bridge over troubled water - simon & garfunkel.
vad ser du om du tittar till höger: en dörr.
vad gör dig glad just nu: att jag får sova när jag gjort färdigt den här jävla listan (isabell.....!!!)
vad ska du göra härnäst: sova. oh sweet sleep.
humör just nu: trött. som alltid nuförtiden.
favoritgodis: hemmagjort chokladgodis.
kläder just nu: tjocka leggings, korta svarta jeansshorts, lila silkes-t-shirt.
höstplaner: sova? och åka och hälsa på världens bästa lillgroda i november.
hur många kuddar sover du med: massor, en på sidan (bakom ryggen om jag ligger på sida, annars på höger sida längst med kroppen) två under huvudet men de måste ligga väldigt speciellt och perfekt annars kan jag inte sova. och så minst två till i sängen.
spelar du något instrument: piano fast jag kan mest kompa bara.
morgon- eller nattmänniska: natt.
är du kittlig: ja.
snarkar du: nej.
äckligaste insekten: spindlar och skorpioner.
längtar du mest efter just nu: att äntligen sova. godnatt!
Höstdepp
något sånt här skulle liksom räcka för att ge den här
Jag orkar inte tänka på det här längre, det har tagit hela dagens
meningslösa hösten lite.. någonting.
meeen. man ska inte ta första bästa och hoppa på hästen i farten.
jag tar en paus från det mesta och bara andas. bara finns. tänker
efter, känner efter, lyssnar på kroppen och gör som den vill. sover
när jag vill sova, äter när jag vill äta, rör på mig när jag vill. Njuter
när solen skiner och deppar ihop när den inte gör det. Svarar inte
i telefon och är nog allmänt rätt cynisk, otrevlig och osympatisk,
utom på jobbet, för ett jobb ska göras bra annars kan man lika bra
skita i det.
Praktiken är snart över och idag berättade jag för min handledare
när personalen på demensen suttit vid youtube i över en timme utan
att ens titta ut i allrummet. Jag blev så arg, det var nära på att jag gick
in där själv och skällde ut dem tills de blev bleka av skam, men jag har
hört att man inte ska göra så, utan man ska prata med handledaren, så
får hon ta hand om problemet. Gör hon inte det och något skulle hända,
så ligger det ju på henne, det är hon som har det yttersta ansvaret för
deras omvårdnad och jag tror att hon skulle göra ett ännu bättre jobb
om hon inte hade så sjukt mkt att göra jämt. Tycker lite synd om henne
faktiskt. Men förundras ändå av personalens slapphet och brist på empati
och etiskt tänkande överhuvudtaget. Hur är det där moraliskt/etiskt
försvarbart? Hur mår de när de går hem? Känner de att de gjort ett bra jobb?
Jag orkar inte tänka på det här längre, det har tagit hela dagens
energi och nu ska jag sova.
Kallt som fan är det också. Imorgon ska jag och lisa ha bastukväll,
det kommer nog göra gott.
Hösten är mysig men hemsk. Denna hösten är hemskare än något
annat jag kan minnas, för jag vill bara sova. Det var nog fan inte så
jävla bra att jobba hela sommaren och resa varenda sekund jag fick
till övers. Jag hade ingen tid alls att bara vara hemma och... vara.
Andas. Jag tar tillbaka den tiden nu, för kroppen säger ifrån och det
går inte att säga emot när man somnar i skolan eller mitt i lunchen.
Så kort och gott: Förlåt att jag inte svarar i telefon (surprise), jag
tar en paus men kommer säkert tillbaka snart igen. Det brukar bli
bättre när den första snön faller, och julen börjar nalkas. Just nu
är det bara att stå ut.. Typ. Hoppas ni står ut med mig, fastän jag är
lite bitsk och allmänt trött och opepp.
ps om nån vet vad jag gör för fel som inte kan få till några styckeindelningar
utan de fula strecken så får man gärna informera mig, så slipper jag stå ut
med de fula strecken mitt i inläggen..
1st place biggest goddamn hole
berg-och-dalbana.
mitt liv.
what's the difference then?
Jag. är. så. jävla. trött.
Om inte doktorn kommer med några bra anledningar/förklaringar
till (samt lösningar på hur jag ska få slut på) denna totalt utmattande
trötthet så kommer jag... Vet inte vad. Gräva ner mig i ett hål nånstans
och gömma mig tills allt är bra igen. För just nu känns allt så långt ifrån,
och jag vet inte ens varför. Nu ska jag sova... Ja... IGEN.
Jävla höst. Jävla trötthet. Jävla allt. Jävla jävla.. Allt.
jaha ISABELL
tack för att du förskjuter min sömn med en stund, du
FOUR JOBS YOU'VE HAD IN YOUR LIFE:
1. lägerledare.
2. butiksbiträde.
3. vårdbiträde.
4. au pair.
FOUR MOVIES YOU COULD WATCH OVER AND OVER:
1. sunes sommar.
2. baby mama.
3. the other guys.
4. juno.
FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH:
1. seinfeld.
2. grey's anatomy.
3. desperate housewives.
4. one tree hill.
FOUR PLACES YOU'VE BEEN ON VACATION:
1. cypern.
2. frankrike.
3. egypten.
4. norge.
FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. facebook.
2. aftonbladet.
3. unt.
4. zettermark.blogg.se.
FOUR OF YOUR FAVORITE FOODS:
1. filmjölk.
2. lasagne.
3. tacos.
4. soppor.
FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. säng
2. garderob.
3. mysig matta.
4. fotölj.
FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. tshirt.
2. byxor.
3. strumpor.
4. underkläder.
FOUR PLACES I'D RATHER BE RIGHT NOW:
1. tallaght
2. på andra sidan stan.
3. hemma hos min farfar.
4. nånstans där det var varmt istället för så jävla kallt.
vet ju att jag MÅSTE svara på såna här listor. Tvångstankar
är bara förnamnet. Hehe. Here it comes.. enjoy
FOUR JOBS YOU'VE HAD IN YOUR LIFE:
1. lägerledare.
2. butiksbiträde.
3. vårdbiträde.
4. au pair.
FOUR MOVIES YOU COULD WATCH OVER AND OVER:
1. sunes sommar.
2. baby mama.
3. the other guys.
4. juno.
FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH:
1. seinfeld.
2. grey's anatomy.
3. desperate housewives.
4. one tree hill.
FOUR PLACES YOU'VE BEEN ON VACATION:
1. cypern.
2. frankrike.
3. egypten.
4. norge.
FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. facebook.
2. aftonbladet.
3. unt.
4. zettermark.blogg.se.
FOUR OF YOUR FAVORITE FOODS:
1. filmjölk.
2. lasagne.
3. tacos.
4. soppor.
FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. säng
2. garderob.
3. mysig matta.
4. fotölj.
FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. tshirt.
2. byxor.
3. strumpor.
4. underkläder.
FOUR PLACES I'D RATHER BE RIGHT NOW:
1. tallaght
2. på andra sidan stan.
3. hemma hos min farfar.
4. nånstans där det var varmt istället för så jävla kallt.
var och en sin egen lyckas smed
Jag är bra på att ge upp. Jag är bra på att säga: "...Näää vettu
Ja. SÅ lat är jag. Därför går jag lätt ner mig. När saker känns jobbiga,
På äldreboenden är det ibland ganska deppig stämning, men det
För vissa, som trots stroke-skador och diverse handikapp
Eller, så väljer man, att vara aktiv, gör det man kan och provar
Jag vill inte bli en sån gammal, som ger upp. Så jag inbillar
Allt SKA inte vara lätt. Det är inget FEL på livet för att det finns
Så jag har tagit ett första steg, jag har köpt mig ett redigt regnställ.
vad, nu regnar det ute och då kan jag inte gå ut utan att bli sur,
jag stannar inne" Jag ger upp. Jag tycker inte det är mödan värt.
(som om jag kan stanna inne utan att bli ännu surare då?? nä.)
Jag blir lätt lat och så fort något går emot mig så ger jag upp litegrann.
Ju mer småsaker som går emot mig desto mer ger jag upp. Jag kan
sitta hemma hungrig istället för att gå ner för ett par trappor och gå
typ sju meter och handla mat, från affären som jag ser från mitt fönster.
Ja. SÅ lat är jag. Därför går jag lätt ner mig. När saker känns jobbiga,
när allt inte går som på räls, då kan jag lätt bli sån som ger upp.
Då känns regnet oövervinnerligt och då struntar jag i att städa för
Då känns regnet oövervinnerligt och då struntar jag i att städa för
att det inte är mödan värt för att få det rent, när allt annat ändå
är så jobbigt längre. Det är förmodligen en anledning till att jag
alltid har det så stökigt. Jag tänker att jag bor så trångt och har
så mycket grejer ändå, att det nästan inte är någon idé. Och en
anledning till det finns det ju, för mina kläder FÅR faktiskt INTE
plats i garderoben. (Visst, jag har en garderob till men den är full
med andra grejer. Jag har för mycket grejer. Egentligen borde
jag bjuda hem folk på loppis, eller bara låta dem ta vad de vill
ha. Jag behöver inte ens 10% av mina grejer ändå.)
Men.
Det var inte det det här skulle handla om. Utan det här skulle
handla om alla de påtagliga anledningar jag sett runtomkring
mig till att ruska upp mig. Att vara min egen lyckas smed.
På äldreboenden är det ibland ganska deppig stämning, men det
måste inte vara så. Och det ligger ganska mycket på personalen,
men framförallt så är de äldre just "sin egen lyckas smed". Allt
handlar om inställning och om man vill leva så lever man, och
i sverige finns det alla förutsättningar för att leva gott. Vill man
inte, så blir det en plåga. På både mitt jobb och på min praktik
blir det så påtagligt. De som inte ger upp, de som inte går ner
sig, de lever längre, de har ett bättre liv. De som kan känna
att de kan påverka sin egen situation, de får ett helt annat liv
än de som bara "jaha, nu är jag gammal och grå och då kan
man väl bara sitta här och glo så det är det jag ska göra nu"
För vissa, som trots stroke-skador och diverse handikapp
skrattar till av glädje när man sätter på radion och de får höra
lite musik. De ler tillbaka när någon ler, de sprider livsglädje
livet ut. De äter som om det inte fanns någon morgondag,
medans andra springer av sig kilona i korridoren för att slippa
bli tjocka på ålderns höst (det är sant, anorexi är en sjukdom
för livet om man inte tar sig ur i tid) För att de har gett upp,
de har gett upp att bli friska och de har gett upp totalt på allt
annat också. "Träna upp muskler? Rehabilitering? Vad ska det tjäna till?
Jag ska dö snart" Ja. Det är DÅ man dör snart. Inte bara snart.
Man dör olycklig.
Man dör olycklig.
Eller, så väljer man, att vara aktiv, gör det man kan och provar
att bli bättre. Man har ju bara ett liv. Och det tar inte slut när man
blivit sjuk och skruttig. Det tar inte slut förens det tar slut, och det
vet ju ingen när det blir.
Jag vill inte bli en sån gammal, som ger upp. Så jag inbillar
mig att jag kan ändra mig, och faktiskt nästan att jag MÅSTE,
ändra mig. Nu. Nu nu nu. Jag måste se möjligheter istället
för hinder, jag måste börja övervinna istället för att övervinnas.
Allt SKA inte vara lätt. Det är inget FEL på livet för att det finns
hinder, för att det känns tungt. Det är normalt. Det är normalt
att det är svårt att ta sig upp vissa mornar och vissa dagar ska
man få ligga still och tyst, och ta en paus. Men man kan, oftast,
bita ihop. Göra något av eländet istället för att sitta hemma och
sucka åt det. Och man kan ta sig upp på mornarna och ta sig ut
från rummet, istället för att låta regnet göra en till en fånge i sitt
eget hem. Det är inte ett straff för regnet, eller för världen för
att det regnar. Det är bara ett straff för mig själv och det är bara
jag som lider av min egen lathet och hur lätt jag ger upp i olika
situationer.
Så jag har tagit ett första steg, jag har köpt mig ett redigt regnställ.
Nu är jag redo. Bring it on. Det kanske inte ger mig ett lätt liv,
men det gör en liten liten del av det lite lite lättare.
Övervinner jag ett hinder kanske jag klättrar över nästa
lite enklare också.
Så jag väljer nu, småskaligt (och på skakande ben efter
en grymt deppig sommar)
att vara min egen lyckas smed.
spice up your life
så säger hannes helt plötsligt på facebook:
"ska vi gå på det här? fanns ju något för dig också."
och så lite asgarv. igår var vi hos mig och käkade och sen drog
kvinnorna ut och partajade och "männen" gick hem och sov.
hehe. shottade och grejer. och sen ringde klockan tio i sju imorse.
klockan sju stod jag i duschen. inte fortfarande full men inte heller
bakfull. haha. det var första gången jag tog mig till morgonjobb
en dag efter partajande. efter jobbet hann jag vara hemma i
typ en kvart innan det skulle bilas ut till björklinge och mamas
kompis som skaffat två kattungar för inte så längesen. Det var
så HIMLA fina. de hade två katter till och så en bordercollie som
var SUPERfin. åh. När jag börjat nysa ordentligt av allergin så
åkte vi hem :P Och snart skas det iväg igen, på kräftskiva med
klassen. Ska bli askul faktiskt, trots att vi ska vara utomhus och frysa
arslena av oss, men efter några snaps så känns ju inte kylan och imorgon
får man kurera sig HELA DAGEN utan att det gör nåt. Fan vad jag älskar
söndagar, de är nästan ännu bättre nu när skolan börjat igen och det
är rutin på saker och ting. Söndagar är heliga dagar, då får man ligga
still och göra meningslösa saker så som att leta reda på nya serier att
följa slaviskt eller trycka i sig godis som man egentligen knappt ens
tycker är gott, bara för att man kan.
Haha. Som vanligt kan jag inte hålla mig kort. Nu ska det bytas om
inför kräftskiva!
Lyhördhet
Lyhördhet. Ett ord som kan röra mig till tårar.
Att någon är lyhörd, det är något av det vackraste
man kan vara. Som inte bara lyssnar till ord och
meningar, utan hör det som inte sägs. Ser det som
inte syns. Pratar om det som ibland inte får finnas.
Att någon är lyhörd, det är något av det vackraste
man kan vara. Som inte bara lyssnar till ord och
meningar, utan hör det som inte sägs. Ser det som
inte syns. Pratar om det som ibland inte får finnas.
Det är sällsynt men inte unikt. Om flera människor
vore lyhörda för människorna i sin omgivning, så
tror jag att världen vore lite lite bättre. Om man är
lyhörd hjälper man per automatik, för man ser vad
som behövs göras och hur det behövs göras, utan
att någon ens sagt det.
Hos vårdpersonal tror jag att det är en av de absolut
viktigaste egenskaperna. Att kunna se när man är behövd,
att kunna veta när det är rätt tillfälle att komma in, men,
kanske framförallt, att kunna veta när det är rätt tillfälle att gå.
Att aldrig låta någon känna sig ensam på en avdelning full med
människor. Ensamhet är en känsla, inte fakta. Jag har varit
med flera gånger när de boende känt sig ensamma, trots att
de bor på proppfulla boenden med personal till hands dygnet runt.
Kanske är lyhördhet något man borde ha föreläsningar i, precis
som vi har i etik. Men samtidigt tror jag varken lyhördhet eller
moral är något man kan införskaffa sig, antingen har man det
eller så har man det inte..
Meningslöst inlägg kanske, men tänkte bara dela med mig lite
av mina tankar när jag för en gångs skull loggat in på bloggen.
Förresten funkar inte styckeindelningen, IGEN, därav strecken..
Det var allt för idag.
gaddafi : "vi ger inte upp, vi är inte kvinnor"
ja dels så undrar man förstås hur denne galne man tänker, men dels så
undrar man även vad aftonbladet vill med att citera detta, och om det
kanske inte hade varit bättre att tänka till lite först? Kanske tänka steget
längre innan man börjar citera sånt här. Visserligen pekar det onekligen
på att denne man är fullständigt ur vettet, men att koppla det kvinnliga
könet med att ge upp lätt, är att leka med elden, varesig det "bara" är
ett citat. skärpning för fan, aftonbladet. det finns barn som läser er
tidning som inte införskaffat sig kritiskt tänkande gentemot medier än.
kompis det går bra nu
efter regn kommer solsken och jag tror min sol börjar
titta ut lite nu. nästa vecka börjar vi vår praktik och det
ska faktiskt bli kul. har kommit överens med min handledare
om att jag mest ska gå med sjuksköterskan trots att vi -egentligen-
ska gå minst halva dagarna med undersköterska den här gången,
men det är ett liknande boende som det jag redan jobbat på och
allt som de oerfarna ska lära sig är exakt det jag pysslat med till
och från i tre år redan. Så jag ska få gå en hel del med sjuksköterskan
istället vilket ska bli superkul, hon verkade trevlig på telefon också.
För er som undrar över semestern min: oslo var underbart (fast
dyrt för plånkan), dublin var sig likt (underbart) och nordirland var
det absolut vackraste jag nånsin sett. Det var nästan att man föll
en tår här och där, det var så vackert att vi tappade andan totalt.
Om jag nån gång hittar någon som står ut med mig tillräckligt för
att vilja gifta sig med mig, då ska jag tvinga honom att gifta sig
med mig där. I en kyrka, på stranden, på ett berg, var som helst,
bara vi är där. Det är helt magiskt. Vi stannade två nätter istället
för en, vi ville aldrig åka därifrån. En av kvällarna bodde vi i en
liten liten by, där fanns två pubar, en mataffär, en take-out-affär
och det var allt. Och vårt b&b som var det absolut lyxigaste och
finaste jag sett. Vi hade havsutsikt rakt ut från vårt vardagsrum (!!!)
och balkong!! Och åt sidorna hade vi berg åt båda hållen. Var så
himla glad att vi valde just den lilla byn att bo i. Kvällen blev
supertrevlig då vi lärde känna locals på puben som berättade
om nordirlands historia m.m. helt sjukt att vi inte fått lära oss något
om det i skolan men det är ju inte så längesen än..
När vi kom tillbaka till dublin gick jag och natalie och ÄNTLIGEN fick
våra tatueringar (planerade sedan oktober förra året) gjorda. det
gjorde SVINont och tatueraren sa: is it your first one? när jag
förklarade stället jag villa ha den på och jag sa yes och han
sa HHHHHHHHHH it's a sore spot. it's a very very, sore spot.
HEHHHH. det var det också. jag dog nästan. på riktigt. det
var första och sista gången jag låtit någon plåga mig på det
sättet.
Hur ska jag nånsin kunna föda barn??!
den som är trygg törs bli buren
Antingen kan man låtsas som att man är på topp jämt och
ständigt. Eller så kan man vara ärlig och erkänna att det inte är så.
Den här veckan är jag inte på topp. Jag är långt ifrån topparna,
längre ner på marken faktiskt, ibland lite under. Jag vill mest
ligga i min säng och stirra. Jag svarar inte i telefonen. Jag
ignorerar hela världen och vill inte vara en del av den.
Jag är utpumpad. Måste ladda om batterierna.
Ibland är det så. (Och det suger såklart lite extra just
nu, när jag egentligen borde råplugga till tentan.)
Men jag ska inte dra ner er så jag säger helt enkelt att
vi hörs när solen skiner igen.
ständigt. Eller så kan man vara ärlig och erkänna att det inte är så.
Den här veckan är jag inte på topp. Jag är långt ifrån topparna,
längre ner på marken faktiskt, ibland lite under. Jag vill mest
ligga i min säng och stirra. Jag svarar inte i telefonen. Jag
ignorerar hela världen och vill inte vara en del av den.
Jag är utpumpad. Måste ladda om batterierna.
Ibland är det så. (Och det suger såklart lite extra just
nu, när jag egentligen borde råplugga till tentan.)
Men jag ska inte dra ner er så jag säger helt enkelt att
vi hörs när solen skiner igen.
mardröm
gråter hejdlöst till denna artikel
http://www.unt.se/sverige/sag-farfar-forsvinna-i-havet-1422480.aspx
det känns som något man skulle kunna drömma i sina VÄRSTA mardrömmar.
stackars pojke, hans liv måste ju vara helt förstört nu.
Min farfar är 91 men jag kommer, ärligt talat, gå i bitar och gå under
den dagen han försvinner ifrån mig. Jag smsade honom för bara nån
kvart sen.
Här är han.. mannen, myten, legenden, MIN farfar:
(klippte bort lite av min kropp för den var lite ful :D) HEJRÅ
http://www.unt.se/sverige/sag-farfar-forsvinna-i-havet-1422480.aspx
det känns som något man skulle kunna drömma i sina VÄRSTA mardrömmar.
stackars pojke, hans liv måste ju vara helt förstört nu.
Min farfar är 91 men jag kommer, ärligt talat, gå i bitar och gå under
den dagen han försvinner ifrån mig. Jag smsade honom för bara nån
kvart sen.
Här är han.. mannen, myten, legenden, MIN farfar:
(klippte bort lite av min kropp för den var lite ful :D) HEJRÅ
Sunrise, sunrise, feels like morning in your eyes
Idag när jag och hannes satt på trappen till carolina rediviva sa han
plötsligt, mitt i en mening: titta där bara det är en tjockis som skuttar
över gatan. skutt skutt. haha! eller jaha, det var en mongis. då var
det inte lika kul. eller jo förresten. haha. skutt skutt och så snurra
lite.
Det var det roligaste idag vilket kanske inte var mycket men en annan
har suttit och försökt förstå sig på hur de jävla njurarna fungerar HELA
dagen. fattar det fortfarande inte. det är ute med mig. så jävla ute.
imorgon blir det jobb, på torsdag är det kort pass och sen kommer gavs
mamma niamh på besök det ska bli roligt faktiskt! hon skröt jämt så
mycket om dublin (haha, faktiskt) när jag bodde där så nu ska jag få
skryta lite om uppsala för henne. jag hoppas att det kommer kännas
som att en del av dublin är hos mig. det blir nog fint. hon kommer hit
över dagen då hon semestrar i sthlm hos sina barnbarn (gavs bror var
gift med en svenska förut) sen blir det jobb fredag, lördag, söndag.
Hur ska jag hinna plugga har jag tänkt? Har jag överhuvudtaget tänkt?
Det är väl frågan det...
Effektivitet är väl inte direkt mitt mellannamn men nu jävlar. Nu jävlar.
Dags för middag och mer njurfysiologi. HERÅ världen vi ses efter tentan på måndag.
Har man tvångstankar så har man. sorry.
1. värsta känslan?
mardrömmar och när verkligheten känns som en mardröm.
2. bästa känslan?
fullständighet. perfekthet.
3. din första tanke när du vaknar?
"men herregud är det redan morgon? jag la mig ju nyss.."
4. vilken ringsignal har du på din mobiltelefon?
africa unite - bob marley.
5. har du någonsin varit kär?
tre gånger.
6. vad har du på väggarna i ditt sovrum?
bokhyllor, tavlor.
7. vad har du under sängen?
en gästmadrass.
8. tittar på?
seinfeld.
9. lyssnar på?
svenska akademien.
10. vad åt du senast?
macka och fil.
11. om du fick träffa vem du ville död eller levande, vem skulle du välja?
barrack obama.
12. vad stod det i ditt senaste mottagna sms?
"ok nu seinfeld!"
13. vad vill du bli när du blir stor?
lycklig.
14. hur skulle dina vänner beskriva dig?
omtänksam, envis, verbal.
15. vilket är ditt lyckligaste ögonblick?
det var nog när jag var på nöjesfält med tim och hans familj och höll på att
kissa på mig av skratt åt en viss person efter adrenalinkicken av en bergochdalbana.
16. vad skulle du vilja vara världsmästare i?
att bli äldst och gladast på ålderns höst.
17. vilken kroppsdel klarar du dig utan?
appendix (blindtarmsbihanget). haha. typiskt ssk-svar. tråkig tjej.
18. vilken superkraft vill du ha?
teleportering. att kunna vara precis var som helst när som helst bara för att jag vill. då skulle man aldrig vara på fel plats vid fel tillfälle.
19. vad är du beroende av?
adrenalinet som frigörs vid impulsivitet.
20. vad skulle du ta med dig till en öde ö?
sällskap.
Jaha det var det. Idag börjar URF wohooooo!!!
Sommaren i city
Nu var det längesen jag skrev. Jag tänker inte ursäkta mig men
Jag tänkte på en sak idag, nämligen att jag faktiskt förstå folk som blir
Nästa vecka ska jag försöka slappna av med lite Pridefestival och lite
Det var allt för idag.
förklaringen är att jag helt enkelt inte haft nåt liv de senaste veckorna.
Jag jobbar, äter, sover. De dagarna jag är ledig äter och sover jag i
princip bara. haha. Och kollar på ett och annat seinfeld-avsnitt. Den
senaste veckan har jag även, såklart, ägnat åt diverse internet-klipp
om attentaten i norge vilket även det har tagit sin tid och energi.
Det har blivit mycket tårar. Det som har hänt är ofattbart, och när
såna stora saker händer, precis som när min farmor dog också (vilket
var ofantligt stort och hemskt för mig), så skärmar jag av litegrann.
Låter allt annat flyta på, bryr mig inte i det.
De senaste dagarna har jag dock satt igång lite smått med
De senaste dagarna har jag dock satt igång lite smått med
omtenta-plugget vilket betyder att jag har ännu mindre liv.
Jag har oftast avstängd mobil, pga antingen jobbet eller pluggandet,
så vill ni komma i kontakt med mig är det nog bäst att smsa, så ringer
jag när jag har tid. (Om tre veckor är jag back on track igen, stå ut
kära vänner jag har inte glömt er ;))
Förra veckan var jag i finland. Det var kul, har inte varit där på fem
Förra veckan var jag i finland. Det var kul, har inte varit där på fem
år men ändå kändes det som hem på något sätt. Det är märkligt det
där, att känna sig hemma på flera ställen. Att höra hemma i flera
länder. Jag lovade mig själv någon gång att aldrig åka som utbytesstudent
etc, för att jag redan tyckte att det var jobbigt nog med två länder att känna
tillhörighet till. Men så helt plötsligt har jag tre. Tre länder där något drar,
tre länder dit jag ständigt längtar när jag är därifrån. Det är en välsignelse
och en förbannelse på samma gång och är väldigt svårt att förklara för dem
som inte är i liknande situationer själva.
Nästa vecka är det URF vilket ska bli sjukt kul samtidigt som det ger mig en
Nästa vecka är det URF vilket ska bli sjukt kul samtidigt som det ger mig en
alldeles fruktansvärd ångest och stress, för att när det är URF är det NÄSTAN
min omtenta och jag kan i princip INGENTING. Om möjligt kan jag ÄNNU
mindre nu än vad jag kunde till förra tentan. Så det är pluggstress på hög
nivå, det är mycket jävlar anamma som ska till för att det här ska gå vägen.
Jävlar anamma är nog det jag haft allra minst av den här sommaren. Jag
har helt enkelt bara flytit med, låtit tiden ha sin gång. Har varken solat eller
badat särskilt mycket, inte hållit kontakt med vänner och inte festat särskilt
mycket heller. Det enda jag har gjort egentligen är väl att jogga och det är
inte med något speciellt mål utan mer för att kunna andas rent igen. Det
rensar både lungor och sinne. Annars har de mesta tankarna gått till jobbet,
vilket jag antar är både bra och dåligt. Dåligt eftersom det tyder på att jag
har svårt att koppla från och bra eftersom jag får erfarenhet och övning i att
koppla från. När jag är färdigutbildad kommer det ju vara ett måste. Jag
måste kunna lämna jobbet på jobbet, annars kommer mitt liv bli helt uppslukat
av det.
Jag tänkte på en sak idag, nämligen att jag faktiskt förstå folk som blir
arbetsnarkomaner. Jag har alltid tänkt att det är knäppa, överambitiösa
eller kontrollfreaks som blir det, men jag tror nog att det faktiskt bara
är människor som älskar sina jobb. Som vill göra sitt jobb jävligt bra och
som delvis lever för att få göra det bra. Som ger det onödigt mycket tid
och tanke på fritiden för att kunna känna att man åstadkommer något att
vara stolt över. Kanske för att man vill känna sig användbar, uppskattad.
Kanske för att det för vissa är det enda sättet att uppskatta sig själva, genom
att veta att de, trots allt annat som går fel, gör ett jävligt bra jobb.
Nästa vecka ska jag försöka slappna av med lite Pridefestival och lite
URF. Angelie ska bo hos mig i början av veckan (trots att jag jobbar)
och Isabell bor hos mig under URF. Det ska bli kul, vi ska till lena också
som jag inte träffat sedan i juni innan jag drog till england! :O (Helt galet
vad tiden går. Och hur lite jag har hunnit med under tiden. Haha.)
Det var allt för idag.
