But if you wouldn't go, where would you stay?
in this crowded world
no one's OK
Nyåret blev helt ok ändå. Hemmavid. Sällskapandes med både familj, släkt och
så alexandra på facebook vid midnatt, som var likadan som jag och också
stannade hemma och deppade. Fint, att hitta så många likheter med någon.
Hon är fin. Idag har lisa varit här, vi såg först Baby Mama och sen Patrik 1.5.
Bra bra. Idag kan jag andas lite mer än igår, det känns bra. Om 12 dagar
börjar plugget och fram tills dess ska jag försöka leta reda på något bra gymkort
att investera i. Eller rättare sagt, låta mina föräldrar/farfar investera i, för några
pengar har jag ju själv inte. (Det var nog en hint från gud när jag dessutom blev
av med kontokortet i förra veckan, för att jag skulle sluta spendera pengar.)
Och så ska jag läsa ut boken med inlärningstekniker som jag började läsa igår.
Kanske kan den hjälpa mig att få in något när jag börjar plugga. Jag är för övrigt
grymt nervös, inte bara pga den lamslagande tröttheten utan även minnesbristerna
som min kära vitamin-brist åsakar mig. (Ni som känner mig vet att jag hela hösten
varit helt jävla hopplös på att minnas grejer, dubbelbokar grejer och har ingen koll
på något alls.) Det är inte likt mig. Jag önskar att det gick snabbare än "några
månader" att må bättre igen.. Men vad kan man göra mer än att fortsätta knapra
på mina tre piller om dagen och hoppas på det bästa. Hoppas på att det blir något
av mig å. Kanske känns allt bättre när jag börjar träna igen, var ju igång ordentligt
i somras med både joggning och yoga.. Det är bara att dra tummen ur arslet och
börja leva igen, man kan ju fan inte deppa såhär hela tiden. Fyra veckors gråtna
mornar får räcka. Nästa vecka är begravningen och jag ska sjunga fantastiskt
vackert och sedan gråta ut allt det sista som gör ont. (Ja tänk om det vore så
enkelt att farmors död är det enda som gör ont den här vintern)
MAN KAN INTE DEPPA SÅHÄR. DET GÅR INTE. Snart ska jag börja plugga och bli
nåt och fy fan vad bra jag ska vara på det också. Så jävla bra! Jag ska lära mig
allt allt allt. Nu jävlarrr!
no one's OK
Nyåret blev helt ok ändå. Hemmavid. Sällskapandes med både familj, släkt och
så alexandra på facebook vid midnatt, som var likadan som jag och också
stannade hemma och deppade. Fint, att hitta så många likheter med någon.
Hon är fin. Idag har lisa varit här, vi såg först Baby Mama och sen Patrik 1.5.
Bra bra. Idag kan jag andas lite mer än igår, det känns bra. Om 12 dagar
börjar plugget och fram tills dess ska jag försöka leta reda på något bra gymkort
att investera i. Eller rättare sagt, låta mina föräldrar/farfar investera i, för några
pengar har jag ju själv inte. (Det var nog en hint från gud när jag dessutom blev
av med kontokortet i förra veckan, för att jag skulle sluta spendera pengar.)
Och så ska jag läsa ut boken med inlärningstekniker som jag började läsa igår.
Kanske kan den hjälpa mig att få in något när jag börjar plugga. Jag är för övrigt
grymt nervös, inte bara pga den lamslagande tröttheten utan även minnesbristerna
som min kära vitamin-brist åsakar mig. (Ni som känner mig vet att jag hela hösten
varit helt jävla hopplös på att minnas grejer, dubbelbokar grejer och har ingen koll
på något alls.) Det är inte likt mig. Jag önskar att det gick snabbare än "några
månader" att må bättre igen.. Men vad kan man göra mer än att fortsätta knapra
på mina tre piller om dagen och hoppas på det bästa. Hoppas på att det blir något
av mig å. Kanske känns allt bättre när jag börjar träna igen, var ju igång ordentligt
i somras med både joggning och yoga.. Det är bara att dra tummen ur arslet och
börja leva igen, man kan ju fan inte deppa såhär hela tiden. Fyra veckors gråtna
mornar får räcka. Nästa vecka är begravningen och jag ska sjunga fantastiskt
vackert och sedan gråta ut allt det sista som gör ont. (Ja tänk om det vore så
enkelt att farmors död är det enda som gör ont den här vintern)
MAN KAN INTE DEPPA SÅHÄR. DET GÅR INTE. Snart ska jag börja plugga och bli
nåt och fy fan vad bra jag ska vara på det också. Så jävla bra! Jag ska lära mig
allt allt allt. Nu jävlarrr!
Kommentarer
Trackback
