there's still a little bit of your taste
in my mouth
there's still a little bit of you laced
with my doubt
försöker att inte tänka på valborg och att jag ska hem.
onsdag. playgroup. pratade med en tjej som heter
jela som jobbar som childminder. vi bestämde att ses
nån dag nästa vecka och kanske gå till parken eller så.
"hennes" unge är drygt en månad yngre än alexander
och går inte alls. det är rätt skönt nu, att alexander går,
trots att jag får halvt ryggskott av att gå hand i hand med
honom så är det ändå skönt ibland, blir liksom mer flexibelt,
speciellt eftersom jag mest använder sittvagnen, som inte är
lika FRUKTANSVÄRT ENORM som liggvagnen var.
andra saker som hänt idag:
1. en jättekonstig gubbe kom fram och pratade med oss (läs: prata till oss)
om allt möjligt. bland annat kom det fram att han tycker att irland har för
många araber och för många asiater samt att calvinister antingen var snåla
eller rasister, kanske bådeock. fick inte riktigt ordning på vad han snackade
om. höll mest alexander hårt i handen, liite rädd att han skulle ta upp gossen
i sin famn och springa iväg eller nåt. haha. han var så konstig. och lite läskig
men mest rolig faktiskt.
2. köpte strumpbyxor till alexander. han måste ha det som långkallingar liksom,
när han sitter i sittvagnen. förut var han ju så nerbäddad i liggvagnen.
3. dog världens lögn till gavins mamma om att jag skulle iväg till pheonix park
och inte kunde luncha hos henne. jag ville verkligen inte. vi bestämde lunch
imorgon men senare var hon tvungen att avboka pga att hon fick veta att
hon skulle på begravning. jag klagar inte.
4. smsat grymt mkt med en man som heter philip. imorgon ska vi på bio.
haha. bio liksom. det är det man gör. känns som att vi är 14år typ? men
men. kan bli kul. han verkar snäll och så är han rätt söt. HIHIHIHTHIHIH FNIZZ
eh.
en annan kul grej är att alexander har lärt sig att klappa händerna och gör det
nu hela tiden. allra helst när han själv gjort nåt bra, eftersom han är van vid
att då få applåder. tex. om han går med blöjan till papperskorgen, om han
ställer sig opp själv när han har ramlat etc. det är mkt underhållande må jag
säga.
som sagt försöker jag tänka bort att jag ska hem igen.
det känns så långt bort. hem. vad är det? det här är ju
också hem. jag njuter varje dag när jag går genom parken
och ser bergen i horisonten. dublin är fantastiskt. dublin är
hem just nu. malin och gavin är fantastiska, jag kommer vara
dem evigt tacksamma för allt de ger mig när jag är här. känslan
av att vara hemma infinner sig alltmer ofta. vardagen blir påtaglig,
samtidigt som dublin alltid betyder äventyr. nåt nytt händer varje
dag och jag älskar det.
jag hatar egentligen den dubbla känslan, samma känsla som jag har
inför finland. och jag undrar ibland varför jag utsätter mig för det här.
att älska två ställen. att älska människor som bor på olika ställen. det
gör att man nästan jämt känner sig lite halv. man längtar nästan alltid
nånannanstans.
men inte nu. nu längtar jag ingenstans.
just nu vill jag faktiskt bara vara här.
there's still a little bit of you laced
with my doubt
försöker att inte tänka på valborg och att jag ska hem.
onsdag. playgroup. pratade med en tjej som heter
jela som jobbar som childminder. vi bestämde att ses
nån dag nästa vecka och kanske gå till parken eller så.
"hennes" unge är drygt en månad yngre än alexander
och går inte alls. det är rätt skönt nu, att alexander går,
trots att jag får halvt ryggskott av att gå hand i hand med
honom så är det ändå skönt ibland, blir liksom mer flexibelt,
speciellt eftersom jag mest använder sittvagnen, som inte är
lika FRUKTANSVÄRT ENORM som liggvagnen var.
andra saker som hänt idag:
1. en jättekonstig gubbe kom fram och pratade med oss (läs: prata till oss)
om allt möjligt. bland annat kom det fram att han tycker att irland har för
många araber och för många asiater samt att calvinister antingen var snåla
eller rasister, kanske bådeock. fick inte riktigt ordning på vad han snackade
om. höll mest alexander hårt i handen, liite rädd att han skulle ta upp gossen
i sin famn och springa iväg eller nåt. haha. han var så konstig. och lite läskig
men mest rolig faktiskt.
2. köpte strumpbyxor till alexander. han måste ha det som långkallingar liksom,
när han sitter i sittvagnen. förut var han ju så nerbäddad i liggvagnen.
3. dog världens lögn till gavins mamma om att jag skulle iväg till pheonix park
och inte kunde luncha hos henne. jag ville verkligen inte. vi bestämde lunch
imorgon men senare var hon tvungen att avboka pga att hon fick veta att
hon skulle på begravning. jag klagar inte.
4. smsat grymt mkt med en man som heter philip. imorgon ska vi på bio.
haha. bio liksom. det är det man gör. känns som att vi är 14år typ? men
men. kan bli kul. han verkar snäll och så är han rätt söt. HIHIHIHTHIHIH FNIZZ
eh.
en annan kul grej är att alexander har lärt sig att klappa händerna och gör det
nu hela tiden. allra helst när han själv gjort nåt bra, eftersom han är van vid
att då få applåder. tex. om han går med blöjan till papperskorgen, om han
ställer sig opp själv när han har ramlat etc. det är mkt underhållande må jag
säga.
som sagt försöker jag tänka bort att jag ska hem igen.
det känns så långt bort. hem. vad är det? det här är ju
också hem. jag njuter varje dag när jag går genom parken
och ser bergen i horisonten. dublin är fantastiskt. dublin är
hem just nu. malin och gavin är fantastiska, jag kommer vara
dem evigt tacksamma för allt de ger mig när jag är här. känslan
av att vara hemma infinner sig alltmer ofta. vardagen blir påtaglig,
samtidigt som dublin alltid betyder äventyr. nåt nytt händer varje
dag och jag älskar det.
jag hatar egentligen den dubbla känslan, samma känsla som jag har
inför finland. och jag undrar ibland varför jag utsätter mig för det här.
att älska två ställen. att älska människor som bor på olika ställen. det
gör att man nästan jämt känner sig lite halv. man längtar nästan alltid
nånannanstans.
men inte nu. nu längtar jag ingenstans.
just nu vill jag faktiskt bara vara här.
Kommentarer
Trackback