and we watch and wait

and do nothing but sigh
and hope everything is gonna be alright


jag har skrivit och suddat allt tre gånger redan.
total ambivalens.
ångest. över så gott som allt just idag. inte bakis direkt.
mest tom. lite ångest över hembesöket. att komma hem.
det ska bli kul, men samtidigt stör det lite. jag tror att det
är lättare för mig att inte längta hem när jag hela tiden har
vetat att jag ska hem över julen. undrar hur det blir sen. när
jag kommer tillbaka och vet att jag faktiskt inte kommer
komma hem till sverige på jättelänge.

förhoppningsvis kan jag komma över valborg. jag hoppas så
mycket att jag nästan blir blå. vad vore ett år utan valborg?
jag vet inte. inte fulländat iallafall.

igår var det kul. var ute med brorsan, michelle, anette, niina,
siiri och så träffade vi oväntat på erik på mess's macguire.
kom in utan att visa leg, stannade där hela kvällen, i rädsla
för att inte komma in någon annanstans, alternativt inte ens
komma in på mess's macguires igen om jag drog och sen
kom tillbaka. men det var riktigt kul. vi stannade allihopa
utom brorsan och michelle som gick och åt pizza och så.

ikväll är det luciakonsert, sen ska jag ut och ta några öl,
med niina och erik, och förhoppningsvis med brorsan och michelle också.
imorgon ska jag och anette till dundrum, ska julhandla lite.
mina gäster ska till galway. jag känner inte för att sitta i en bil fyra
timmar tur och retur för att kolla på klippor, när jag är megastressad
över julhandlingen. köpte min första julklapp igår liksom. kaos. tack
och lov har jag mitt visakort nu iallafall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0