30e december 2011

Hej. Idag har jag flugit till Norge. Senast jag var har var
ju typ.. for en manad sen, sa det borjar kannas som vardag,
att hanga hos isabell. Det ar nog fjarde gangen i ar jag ar har..
Och forsta gangen pa nasta ar, eftersom det blir nytt ar imorgon-natt :)

Jag funderar lite smatt pa att ge fan i allt hemma och flytta hit och den
tanken slar mig allt mer ofta. Men vi far se hur det gar. Om jag inte
klarade anatomitentan sa kanske det blir en liten one way ticket till Oslo
och isabell for hela varen! We'll see.. Det finns lite olika planer i mitt
huvud men ingenting kan ju falla pa plats innan jag vet om jag har klarat
tentan eller inte. Iofs finns det allt starkare tankar pa att ta mig ett litet
studieuppehall anda, hur det an blir. Just for att jag tror att jag skulle ma
bra av det. Jag alskar delar av min klass men.. Ar sa trott pa uppsala. Igen.

Det finns aven tankar pa att forsoka fa byta studieort men tyvarr ar det inte
sa latt eftersom min javla utbildning ar sa sjukt oorganiserad att den ser olika
ut pa varenda javla universitet i landet. Ska det vara sa javla svart att bestamma
samma ordning pa kurserna?? Det ar ju inte som att vi ska arbeta med olika saker,
vi maste ju lara oss exakt samma saker anda.. (aningens underbyggda agressioner
mot detta som byggs pa varje gang nan i klassen klacker iden att dra nan annanstans
och fortsatta plugget..)
Allt ar ratt oorganiserat just nu, minst sagt. Jag har flyttat alla mina grejer till
nya lagenheten men det har visat sig att vi inte kommer kunna behalla soffan
som star dar da den ar totaldrankt i katthar som inte gar att fa bort.. Sa om nan
ar intresserad i en fin grasvart soffa med schaslang, let me know! Man far
dock inte vara kattallergiker, for da ar den rena dodsfallan.. Hehe. Ja sen vet jag
inte alls hur helvetestentan gick och sa vill jag kopa mig en tv men har inga pengar
och sa impulskopte jag mig en kaffemaskin haromdagen och sa har jag utvecklat
ett filmjolksberoende och sa ar jag sugen pa att gora sa mycket saker att jag inte
vet vart jag ska ta vagen.
Jag vill flytta, jag vill jobba, jag vill stanna kvar, jag vill plugga franska och jag
vill plugga genusvetenskap och jag vill kopa mig ett busskort eller dubbdack till
cykeln. Och jag vill aka till dublin och jag vill stanna kvar i min klass. Jag vill ha
en ny klass och jag vill halla hand och jag vill vara fri. jag vill ha trygghet men
utforska nya vagar, hamna pa oanade stigar. Jag vill ga vilse och umgas med
manniskor som ar mina raka motsatser. Jag vill flirta med framlingar och ga
i hoga klackar. Jag vill ha mysiga hemmakvallar och kopa mig ett tvspel.
Jag vill stanna och jag vill ga. Jag vill ha trygghet men frihet pa samma gang.
Jag vill aka harifran, jag vill slappa taget. Jag vill springa och stanna.
Jag vill ligga alldeles
stilla.
Jag ar kort och gott kaos personifierad.
Men det gor inte sa mycket. Saker har en tendens att ordna sig och jag haller pa
att lara mig sjalv att inte oroa mig i onodan, just for att allt ordnar sig, jamt.
Overlag sa kanner jag mig sa. Lite harmonisk liksom. I balans.
Nu ar jag hemma hos i och hon kommer snart hem fran jobbet. ikvall ska vi dricka
varm choklad med minttu och sjunga sing star och sen ska vi ut och sjunga karaoke
och var nyarsfest blir en javligt stor fest helt plotsligt kommer vi va 20 pers istallet
for 4 men jag tror att det blir javligt kul, faktiskt. Gott nytt, till er.

Julefrid.

Kurt Nilsen & Kringkastingsorkestret – Auld Lang Syne

Min egen version av thanksgiving

Eftersom livet har en sån tendens att bli jobbigt, stressigt, gråtigt..
Och eftersom jag hela dagen suttit och läst diverse upprörande artiklar
(om bland annat migrationsverket.......) Så ska jag nu lugna ner mig lite,
och skriva upp 15 punkter att muntra upp mig själv med.

Saker som jag är tacksam för just den här veckan.

1. Det är jul!!
2. Det är lucia <3 och jag fick vara lucia i 3 av 4 mysiga luciatåg igår.
3. Det är perfekta tiden för tända ljus som jag älskar.
4. Jag kan göra mysiga saker såsom att ta ett bad eller ligga i sängen en hel dag.
5. Jag har en fin person att hålla i handen när natten kommer.

6. Jag har både föräldrar och farfar nära, och där är jag alltid välkommen.
7. Jag går en högklassig utbildning som kommer ge mig ett yrkesliv som jag kommer älska.
8. Jag har ett jobb som ringer flera gånger i veckan och frågar om jag vill och kan jobba.
9. Imorgon har vi amnesty-möte igen och jag gör äntligen något istället för att bara sitta hemma och klaga.
10. Jag har beställt mig en iphone (gav upp, ALLA har ju en..) som kommer på fredag eller måndag.

11. Jag har lärt mig rätt mycket anatomi (till tentan) den här veckan och jag har enkelt för matte så läkemedelsräkningen nästa vecka borde inte vara några problem..
12. Jag fick ett mail av Malin där hon skrev att de saknar mig, att jag alltid är välkommen till dem och där hon frågade när jag kommer till Dublin härnäst. Jag visste det redan, men det är alltid extra trevligt att höra :)
13. Eftersom det inte är nån snö än så går det att cykla överallt fortfarande.
14. Ifyllnaden av tatueringen har äntligen läkt vilket betyder att jag kan ha på mig mina nya snygga kängor, älskar dem redan!
15. Jag slipper frysa inomhus, som jag gjorde jämt i Dublin. 

Och så en extra bonus: filmjölken. Filmjölk till frukost och filmjölk till middag? Varför inte! Mera filmjölk åt folket.




Farmor

Jag skrev först långt men sen tog jag bort allt.
Det enda jag egentligen ville säga var att det
idag är exakt ett år sedan min farmor gick bort.
och jag saknar henne i mitt liv.
Under hennes begravning fick jag höra flera gånger att jag har
hennes utstrålning när jag sjunger. Finare komplimang får man
leta efter. För ett år sedan somnade jag med igensvullna ögon,
jag hade gråtit så mycket och hade så mycket sorg inuti mig att
det kändes som att det aldrig skulle ta slut. Stundtals kändes det
som att jag inte kunde andas. Jag minns det precis, som om tiden
nästan inte gått alls. Men idag känns det mest tomt. Hon fattas mig.

lite mer än det vanliga tråkiga inlägget

Hej. Nu är det lördagen den 10e december 2011. Jag är 23 år gammal men
känner mig ibland som 17, ibland som 27. Mitt liv går ut på att skaffa mig en
utbildning just nu och precis som i tonåren går mycket åt att hitta mig själv,
vilket jag tror alla fortfarande gör när man är 23. Man omvärderar ständigt
vad som är viktigast i ens liv och man prioriterar olika saker beroende på
vad det är för årstid och hur man mår. Jag har inte mått särskilt bra den här
sommaren och hösten och därför har jag prioriterat ensamtid och reflektion.
Vet att vissa av er känner er eftersatta av detta men de flesta har faktiskt
fattat och det är rätt skönt. Man måste få ta en paus ibland, och andas lite.
Det ska jag göra oftare, det blir så lätt att man bara tuffar på i racerfart tills
man slår i väggen, antar att det är det som hänt mig det här året, ett par
gånger, när jag inte stigit upp ur sängen på hela dagar osv... Det blir helt
enkelt för fullt i huvvet av tankar som inte fått ta den plats de behövt.
Jag lär mig nåt nytt om mig själv varje dag känns det som.


Det var rätt omvälvande att flytta hem till sverige efter nästan 13 månader
på irland. Det är konstigt, för jag har bott hemma i sverige nästan lika länge
som jag bodde i dublin nu, men fortfarande vänjer jag mig tillbaka. Det har
påverkat hela mig på sätt jag inte trodde gick. I fredags stod jag och väntade
på bussen åt fel håll i en kvart tills jag insåg att... det såklart är högertrafik.
haha. Pinsamt. Och lite jobbigt eftersom jag hade bråttom. Nåväl. Nu har det
gått ett år sedan jag levde ett vardagsliv i dublin. Varje gång jag är tillbaka
och hälsar på (vilket jag försöker göra så ofta det bara går) så känns det
jobbigt att lämna allt igen när jag åker tillbaka till Sverige. För när jag är där
känns allt "som vanligt" och, ni som har läst min blogg länge, vet ju att när
jag bodde där så mådde jag (utom på slutet) fruktansvärt bra. Det var där
jag hittade mig själv, skulle jag vilja säga. Den jag kom tillbaka som har
skalat av sig all den där osäkerheten som jag bar på innan jag åkte. Jag
kan helt klart säga att jag kom tillbaka som en lite bättre människa, som
definitivt är starkare, omtänkssammare och mer målmedveten på alla sätt.
Och det, mina vänner, är sjukt skönt. Det är som att en liten revolution
hållt hus inom mig, som jag tvivlar på någonsin skulle inträffat om jag
hade stannat här istället för att åka iväg.. Något som inte minst blev ganska
tydligt häromdagen när jag hade ett uppväckande möte med en del av mitt
förflutna. Plötsligt blev det verkligen tydligt, att jag gått vidare, att jag plockat
ihop mig själv och att slutresultatet faktiskt blivit ganska bra. Ganska mogen
och ganska glad att jag har växt i mig själv så pass mycket som jag har.


Det tog mycket tankar och energi innan det var avklarat, men nu vet jag,
att jag, och vi, gjorde rätt. Vi hade inte mått bra i varandras närhet och jag
tror ärligt talat att han hade stoppat mig från att utvecklas till en så själv-
ständig person som jag är i nuläget. Det var nästan också som en liten kick,
en liten egoboost kan man säga. Helt klart en bekräftelse på att jag vuxit
upp och mognat, vilket är sjukt skönt då jag ibland tvivlar på det, som sagt,
de dagar när jag känner mig som en osäker 17åring igen. Jag antar att
man mognar så sakta att människorna runtomkring en nästan inte märker
det. Det är först när man träffar någon man varit nära förut som man
inser att man inte är den personen man varit. Att man inte varit den personen
på ganska länge, till och med. Skönt. Closure, tror jag att det kallas.


Jaha. Vad har mer hänt den senaste tiden? Alla ni som känner mig har givetvis
hört om Anton (INTE anton i klassen, do not mix them up!!) som numera förgyller
en lagom mängd av mina dagar med sitt solskenshumör. Ska skriva längre om hans
vackra uppenbarelse någon annan gång men kortfattat kan man väl säga som så
att få människor har fått mig att må så bra som han. Få människor gör mig till en
så bra människa, som han. Han ger mig plats, frihet, ro, goda skratt och sist men
inte minst en massa styrka. Imorse när han gått till jobbet tidigt, tidigt, så vaknade
jag klockan fem av att jag höll en bukett rosor i handen. Han hade lagt de på kudden
när han gick, alldeles i smyg. Jag behöver nog inte förklara hur lyckligt lottad jag är.

Och så är det anatomin. Den ständiga förbannade jävla anatomin. Och fysiologin.
Alla jävla substanser som ska pluggas in och alla jävla processer i kroppen vid olika
händelser. Allt ska in. Allt allt allt. Så nu ska jag iväg till carolina rediviva, igen, och
plugga arslet av mig. Tur att jag köpt färdigt nästan alla julklappar samt städat mitt
rum, annars hade jag nog sysselsatt mig med helt andra grejer än tentaplugget..
Jahapp här var en ordentlig uppdatering om mitt liv och nu ska jag absolut inte
logga in på bloggen förens tentan är avklarad... Ni är förvånansvärt många som
läser faktiskt, vore kul att höra lite vilka ni är?
<3


Justja, och så ska jag flytta snart och skaffa sambo, i form av en allra
bästa Malin! Ska bli himla trevligt, tycker jag.

annan lista.. heehh..

fick lite tvångstankar. igen. så här kommer en till lista, då.

1. Jag är rädd för att dö. särskilt tidigt och ensam. sådär att jag inte hunnit leva mitt liv och fått barn och sånt där som jag vill hinna med först..

2. Jag vet inte vad det är som gör att vissa människor röstar på alliansen.

3. Jag har haft ett sjukt händelserikt år hittills. Sådär att luften pumpats ur mig både en och två gånger och pauserna/bakslagen har fått ta tid.

4. Jag är expert på att distansera mig, för att skydda mig. Avstånd hit och avstånd dit.

5. Jag har ingen aning om hur fisk smakar.

6. Jag drömmer konstiga, vanliga drömmar. typ att jag går till ica. (hej och hå, här var det action!)

7. När jag är lycklig dansar jag ibland runt ensam på mitt rum, och låtsas att jag är fit och super-awesome.

8. Jag är inte särskilt fit. eller super-awesome.

RSS 2.0